Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONPRINS FREDRIK.
279
men huru annorlunda fann han honom ej! »Det ar ej nog med», inberättade han
från lägret vid Molhvitz den 27 april 1741, »att denne furste har högsta befälet öfver
sin armé på samma sätt som en vanlig general, utan han lägger äfven hand vid en
mängd andra viktiga angelägenheter och har därför också slagit upp sitt kvarter
midt i lägret. Han utdelar själf alla befallningar och bekymrar sig om alla detaljer,
som hos oss det åligger kavallerichefen och chefen för staben att utföra; han griper
in, när det gäller förplägningen, artilleriet och fortifikationen — han själf har
uppgjort planen for anfallet på Brieg. Klockan 4 om morgonen stiger han upp, sätter
sig till häst och inspekterar alla poster och rekognoscerar lägrets omgifningar. Han
utdelar själf befallningar och anvisningar åt alla generaler och stabsofficerare, som
han sänder bort i olika uppdrag; när de komma tillbaka, aflemna de sina rapporter
till honom själf. Likaledes föras inför honom alla desertörer och spioner, hvilka
han utfrågar; sammalunda sker med fångarne. Härtill har jag själf varit vittne i
går afton och i dag på morgonen. Denne furste går kladd i stöflar från tidigt på
morgonen, då han står upp, tills han på aftonen går till hvila, och bär en blå uniform,
som skiljer sig från andras endast genom sin ordensstjärna och en epålett, som ar
något rikare an hans adjutanters.» Med denna skildring har den franske
marskalken betygat, att den tyske konungen Fredrik af Preussen blifvit, hvad hans fader
Minnesmedalj öfver Fredrik den Stores födelse.
Originalet i K. myntkabinettet i Berlin.
velat göra honom till: en spartansk konung för ett spartanskt folk, det krigiska
hufvudet för en krigisk monarki, d. v. s. raka motsatsen till hvad kronprinsen
hotat somliga, lofvat andra att blifva. Af kronprinsen hade de esteticerande hoppats
på en mediceisk tidsålder och hofmännen en gyllene tid — bada delarne något, som
var en styggelse för konung Fredrik Wilhelm. Denne kunde och ville icke tro, att
han förgäfves skulle hafva lefvat och verkat, sparat och arbetat, att det stolta lifsverk,
som han kallade sin »författning», skulle gå om intet genom en »effeminerad karl», en
»flöjtblåsare och poet», att den skatt, som genom en vis förvaltning samlats, skulle
skingras på grund af lättsinnet hos ett hof, liknande det, som han själf som
kronprins med sammanbitna tänder fördragit men från första stunden af sin egen
regering med kvast af järn sopat undan åt alla väderstreck.
Kronprins Fredrik var född den 24 januari 1712 på slottet i Berlin och
uppväxte samtidigt med att hans fader blef konung, under sitt enda fälttåg
beröfvade Sverige Stettin, organiserade arméen och inrättade generaldirektoriet. Med
samma planmässighet, med hvilken han ordnade staten och hären, förfor
konungen med afseende på tronföljarens uppfostran. Till grund för denna lade han
samma plan, enligt hviken han själf uppfostrats. Denna ledde sitt ursprung — men
det visste sannolikt ej Fredrik själf — från den store filosofen Leibniz, rådgifvare
och vän till hans farmoder Sofia Charlotta »den filosofiska drottningen». Till
denna plan fogade Fredrik Wilhelm den 13 augusti 1718 åtskilliga anmärkningar,
mycket betecknande för honom själf. Det heter här, »att min son alltid skall känna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
