Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK DEN STORE OCH MARIA TERESIA.
311
finna meddelanden om
hans gamla
älsklingsarbete, kolonisationsverket, med afseende å
hvilket han med beundran
såg upp till sin fader.
»Längs Oders lopp»,
berättar han i första
kapitlet af sin ’Sjuåriga
krigets historia’, »låg
från Swinemiinde till
Kustrin en öde, obebodd
sumptrakt, som kanske
sedan uråldriga tider
varit en vildmark; man
uppgjorde en plan att
göra denna trakt
odlingsbar. Man gräfde en
kanal från Kustrin till
Wriezen, hvarigenom
ett mosslandskap
torrlades, där sedan 2,000
familjer bosatte sig. Man
fortsatte arbetet från
Schwedt fram till Stettin
och ännu längre, och
här fingo 1,200 familjer
tillfälle att föra ett
behagligt och välmående
lif; härigenom skapades
en ny liten provins, som
arbetsfliten eröfrade från
okunnigheten och
lättjan. Yllefabriker funnos
i ganska stort antal,men
de saknade skickliga
spinnare; sådana lät
man nu komma från
utlandet, och sa
uppstodo flere byar, hvardera
om 200 familjer. I
hertigdömet Magdeburg var det sedan urminnes tider brukligt, att invånarne från
Vogtland (Sachsen) kommo dit för att förrätta skördearbetet, hvarefter de begåfvo sig
tillbaka till sitt land. Konungen gaf dem rätt att slå sig ned i hertigdömet och kom
därigenom många af dem att blifva bofasta i hans stater. Genom de olika
kolonisationerna anlades i landet under denna fredstid 280 nya byar.
Under omsorgen om landsbygden försummades icke städerna. Konungen anlade
en ny, som tillika ar en hamn vid Swine och har sitt namn af flodarmen; han
fördjupade kanalen och upprensade bassängen. Staden Stettin slapp nu betala den
tull, som hittills erlagts till svenskarne vid Wolgast, och detta bidrog mycket att
höja stadens handel och locka dit främlingar. I alla städer började industriell
verksamhet; tillverkningen af dyrbarare kläde och sammet fann för sig den mest
passande platsen i Berlin, lättare sammet och enfärgadt kläde fabricerades i Potsdam,
Splitgerber1 tillhandahöll åt alla provinser socker, som han raffinerade i Berlin.
En kypertfabrik gjorde Brandenburg till en blomstrande stad. Fabrikanter af
ryss-låder tillverkade dylikt i Frankfurt a. d. O., strumpor och näsdukar af siden tillverka-
1 En af Berlins främste affärsmän.
Samuel von Cocceji.
Kopparstick af G. F. Schmidt efter
en målning af Antoine Pesne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
