Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
W. ONCKEN OCH E. HEYCK, FREDRIK DEN STORES TIDEHVARF.
öppet vidgående. Den 28 augusti bröt konungen i spetsen for sitt garde upp från
Potsdam, dagen därpå öfverskredo hans förtrupper den sachsiska gränsen.
Formellt sedt, tillhörde Sachsen ej förbundet mot Preussen, men dess hof och
dess ledande minister, den Tankfulle grefve Briihl, hade ifrigt förmedlat ingåendet af
koalitionen. Landets geografiska läge var farligt, och därför skulle det först, sedan
de förbundne vunnit afgjorda framgångar, afkasta masken. Men äfven frånsedt detta
ville Fredrik på inga villkor upprepa felet från det andra schlesiska kriget och
underlåta att tåga genom detta land och begagna det till operationsbas. Det skilde
Brandenburg från Böhmen, och dess lausitzska område inknappade på och
försvårade inmarschvägen till Schlesien. An mindre vågade han lemna i sin rygg
en fiende, som »blott lurade på ett gynnsamt ögonblick för att bakifrån stöta honom
en dolk i hjärtat». Han måste därför antingen göra Sachsen oskadligt genom att
Bruhlska terrassen i Dresden.
Radering af B. Bellotto d. y.
i rätt tid besätta det eller tvinga det, om an motsträfvigt, att uppgifva sin låtsade
neutralitet och ställa sig på hans sida. Att han skulle afsett någon verklig eröfring
af Sachsen eller rent af i detta syfte börjat kriget hör till de påståenden, som ej
härleda sig ur fakta och från källornas vittnesbörd; det utgör en historisk
konstruktion, som mer an en gång och just nyligen tack vare dessa källor vederlagts. For
visso skulle det varit en önskvärd sak, liksom det skulle hafva skänkt ett visst
lugn, om den kur-sachsiska gränsen blefve framskjuten, då den närmade sig Berlin på
knappa sju mils afstånd; ja, genom hela Sachsens annektering skulle Erzgebirge
blifva gräns och mellersta delen af preussiska statens område mot söder vinna en
synnerligen lycklig afrundning. Men om Fredrik någonsin haft i tankarne denna
möjlighet, sa voro de svårigheter och betänkligheter, som talade däremot, aldrig
sa stora som under den situation, hvarur det sjuåriga kriget framgick, ty i detta
gällde det ej att eröfra utan att på lif och död utkämpa den kamp om statens
bestånd, hvilken blifvit Fredrik påtvingad.
Samma dag som konungen bröt upp från Potsdam, den 28 augusti, afgaf det
preussiska sändebudet i Dresden till grefve Bruhl den förklaring, att konungen af
Preussen på grund af operationer, som han måste företaga mot Böhmen, skulle
marschera genom Sachsen, men att han hoppades »snart kunna återgifva» konung
August III (hans namn som Polens konung) hans sachsiska land. Detta var ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
