Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN MOT JESUITERNA.
363
begär, dess industriella och öfriga affärsverksamhet, som på mångfaldigt vis främjades
och lamslog borgarnes idoghet — sist och icke minst på grund af hela jesuiternas
förhållande till den kvinnliga världen, den högre som den lägre, och de otaliga sätt,
hvarpå de visste begagna sig af de inblickar, de härigenom vunno. Mot staternas
regeringar riktade den nya upplysningen sin udd mera genom sina konsekvenser,
hvilka ännu icke sa klart framträdde, men med fullkomlig medvetenhet och
bestämdhet vände den sig mot dessa mer eller mindre tydligt framträdande regeringar öfver
regeringarne. Redan i klerikalismen såg upplysningen helt enkelt en makt, hvars
verksamhet i sedligt afseende var tvifvelaktig, då den till sin fördel drog nytta af
Sebastian Josef Carvalho e Mello, markis af Pombal.
Kopparstick af J. Beauvarlet.
människorna och gjorde dem omyndiga och härigenom förnedrade varelser, som af
naturen ämnats till fria; i Jesuitorden såg hon den mest målmedvetna, ogenerade och
framgångsrika organisation, som detta minoritetsvälde åstadkommit, och om an denna
fiende ej stod just i fronten, sa var den just därför en, som man måste söka upp och
inlåta sig i kamp med. Och att upplysningen redan under Vänden régime’s dagar
kunde nå handgripliga resultat och segrar beror därpå, att den i detta afseende, i
kampen mot jesuiterna, kunde finna bundsförvanter och beslutsamma stridskamrater
i den ansvariga statsmaktens egna kretsar.
Vi hafva i annat sammanhang redan haft tillfälle att nämna konung Josef I:s i
Portugal store minister Sebastian Josef Carvalho e Mello, markis af Pombal
(1699—1782). Son af en obetydlig adelsman, började han sin bana som privatlärd
och historiker, men genom vetenskapliga och litterära studier af politiska och
ekonomiska förhållanden utbildade han sig till statsman, och han blef sändebud
och ledande minister. Som sådan sträfvade han med största redlighet och starkaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
