Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 W. ONCKEN OCH E. HEYCK, FREDRIK DEN STORES TIDEHVARF.
Men de hafva fortfarit att handla alldeles som Fredrik, Josef och Katarina. Öfverallt
där skenbart eller verkligt »sjuka man» ligga i själatåget, de må nu heta Egypten,
Turkiet, Persien eller Marokko eller Korea och Kina, sa omskuggas de af begärliga
vingslag af de krönta örnar eller okrönta gamar, som lefva på »protektorat» eller
uppdelning. Det ar blott sa, att numera otåligheten blifvit allt större, enär
köpmannaintresset framträdt ojämförligt kraftigare och tydligare. Farhågan alt komma
för sent liksom svårigheterna på grund af den ömsesidiga afundsjukan ar densamma
som före och vid Polens delning, och moralens roll vid dessa politiska problem och
de lösningar, som de finna, har ingalunda blifvit mera upphöjd eller mer upplyftande.
Preussen erhöll vid delningen 1772 det minsta området, men därmed fylldes ett
viktigt, förutnämndt geografiskt behof, hvartill motstycke ej i samma mån
förefanns på Rysslands eller Österrikes sida. Det erhöll palatinaten Pommerellen (utom
Danzig), Kulm (utom Thorn) samt Marienburg med Elbing, inalles 644 kvadratmil
med högst 600,000 invånare. Österrike fick Galizien och Lodomerien, 1,280
kvadratmil med inemot 3 millioner människor; den tredje delningsmakten fick
»Hvitryss-land» med 1,975 kvadratmil och en befolkning af 1,800,000 invånare. Då Josef gjorde
en resa till sitt nyförvärfvade land och därpå begärde och erhöll en afrundning af
sitt område, fick jämväl Preussen en sådan 1774 i ett distrikt vid Netze. Dessa
förvärf af 1772 och 1774 vid Weichsel och Netze gåfvo Fredrik uppslag till utförandet
af ett fredligt arbete, som hör till hans mest lysande, och de lemnade jämväl ett
glänsande och mönstergillt exempel på hur land eröfras samt också på hur
väl-signelsebringande den preussiska monarkien ar för dem, som lyda därunder.
Då Fredrik talade om sitt arbete efter det sjuåriga krigets slut, använde han
gärna bilden af Achilleus’ lans, hvilken helade de sår, den tillfogat. Han kom snart
de långa krigsåren att glömmas och krigets olyckor att botas: han gaf frikostiga
understöd åt de profvade provinserna (20 millioner thaler), främjade byarnes uppbyggande,
medgaf skattelindringar och återställde den gamla, sunda myntfoten. För fredligt
arbete kom det väl till pass, att han 1763 hade allt ordnadt for ännu ett krigsår
enligt det bevingade ord, man citerar efter honom, att han alltid ville vara den, som
sköt det första skottet och hade den sista thalern. Nu kunde han spänna
artilleri-hästarne för plogen, sända manskapet ut på jordbruksarbete och ur magasinen lemna
utsäde, där sådant fattades. På samma sätt kunde han under de svara nödåren
1770—1772, då Böhmen genom hungersdöd och utvandring förlorade 180,000
invånare och Sachsen 100,000, med tillhjälp af armeens förråd reglera spannmålsprisen
och utan betalning utdela sad åt de fattige; af det lyckliga sätt, hvarpå dessa ar
genom-gingos, skördade Preussen på nytt både afund och ära. Och samtidigt byggde han,
omedelbart efter freden i Hubertsburg, det praktfulla »Neues Palais» väster om
Potsdam och Sanssouci. Häri låg en demonstration, som icke saknade betydelse.
Ståtligt hade konungens uppträdande varit, och ståtligt var det arbete, hvarigenom landet
åter höjde sig och nådde en blomstring, rikare an före kriget. Innan halftannat
årtionde efter kriget gått tillända, kunde utländska reseskildrare berätta om de
preussiska städernas förvånansvärda tillväxt, om befolkningens uppsving på alla områden.
Inom det internationella affärslifvet begärde man »som en ynnest» att få mottaga
preussiska bankosedlar; de utgjorde ett papper, som tycktes stå utom möjligheten
att förlora förtroendet. Intet penninginstitut i världen kunde som Berlinbanken,
hvilken Fredrik II grundat 1765 genom försträckning från statskassan, erhålla
penningar i öfverflöd till 2l/s %.
Det ar sant, att kryckkäppen stod bakom denna Preussens ekonomiska
utveckling. Sätt och teorier äro nu för tiden andra an under Fredriks dagar, men
under-såtarnes förhållanden och den allmänna bildningen voro det ock. Resultatet bevisar
nyttan af denna patriarkaliska, omtänksamma diktatur. Hvad som nåddes blir fullt
klart först vid en direkt jämförelse med förhållandena i öfriga tyska land, särskildt
i dem, som blifvit fullkomligt förskonade från sjuåriga krigets händelser. På det
hela erbjuder en nationalekonomisk rond kring dåtidens Tyskland en smärtsam bild.
Största efterblifvenhet visar Bayern, där öfver hufvud blott åkerbruk och
boskapsskötsel kommo i fråga och där bönderna voro envist konservativa och myndigheterna
därför sa godt som fullkomligt likgiltiga och overksamma. Något ljusare te sig för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
