Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISKA NYDANINGAR OCH INRE REFORMER.
375
hållandena i ett par småstater; af förhållandena där framgår, att. liksom den
landsfaderliga despotismen i Preussen börjat med Fredrik Wilhelm I eller — om man sa
vill — med den store kurfursten, äfven inom dessa smärre statsbildningar den
furstliga sultanismens period var till ända och att verkligt ädelt tänkande och modernt
intresserade landsherrar tillträdt arfvet. Äfven Sachsen erbjuder en mera tilltalande
bild, ehuru det fruktansvärdt lidit af kriget. Här var det framför allt invånarnes
egen flit och i allmänhet stora arbetsskicklighet, som åstadkom det goda resultatet.
Man började alltmer taga vara på landets naturliga .hjälpkällor, och under 1700-talet
började fabriksindustrien blomstra. Linne, spetsar, kläde och flanell tillverkades
och konkurrerade nu med westfaliska, nederländska och engelska produkter.
Leipzig, som redan nu var en storhandelns medelpunkt, öfverflyglade marknadsplatserna
Slottet Sanssouci vid Potsdam med terrasserna, byggdt af Fredrik den Store.
i öster och väster och blef ett Paris i mindre skala; det kunde äfven uppvisa flere
millionärer (efter internationell myntfot i livrés). I stället för Frankfurt blef Leipzig
nu bokhandelns medelpunkt, och omsättningen af böcker på dess berömda »mässor»
kunde årligen uppgå till 500,000 thaler.
Fredrik II har med begagnande af sin ställning som konung personligen
fram-tvungit landets framåtskridande. Hittills hade Preussen egentligen varit en
åkerbruksstat med en lindrig tillsats af en icke oäfven industri i smått, hvilken
blomstrat upp under den store kurfursten tack vare de inflyttade franska hugenotterna;
nu blefvo de ekonomiska förhållandena mera mångskiftande, omfattande och
moderna, och konungen skydde icke halft våldsamma mått och steg för att höja dem.
Till de mest karakteristiska åtgärderna hör, att han ålade hvarje judisk köpman,
som öppnade affär, att allt efter omständigheterna inköpa för 500 till 5,000 thaler
varor af den berlinska porslinsfabriken, som Fredrik efter dess bankrutt lat staten
öfvertaga, och »exportera dem ur landet». Den verkan hade denna ocli många
andra liknande åtgärder, att dylika kungliga eller af regeringen uppmuntrade och
gynnade företag — hvartill särskildt sammets- och bijouteritillverkning hörde —
verkligen kommo till stånd och snart voro i tillfälle att ansenligt öka sitt arbetareantal.
»Man lät allmänheten prata och skred till handling», säger konungen själf om sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
