Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
W. ONCKEN OCH E. HEYCK, FREDRIK DEN STORES TIDEHVARF.
system att öfva påtryckning och lemna understöd; han
klandrades naturligtvis af sådana, sona hyste en naiv
tro på folkets mogenhet, mest utländingar, som dömde
efter utländska förhållanden och därför anlade en oriktig
måttstock på preussiska, och i öfrigt af fysiokratiskt
sinnade kritici. Fredrik höll i hufvudsak fast vid det
gamla, öfverallt tillämpade och i Preussen yttermera
utvecklingsmöjliga merkantilsystemet och fullföljde sina
företrädares verksamhet, men han tog ock utan att bry
sig om systemet hänsyn till hvad behofvet och nyttan
kräfde. Hufvudsaken ar, när allt kommer omkring,
icke system och schema utan duktigt, praktiskt arbete.
På detta satt gjorde industrien framsteg: i Preussens
lilla westfaliska område, där Bielefeld var hufvudorten,
gingo linneväfverierna framåt, likaså i Schlesien; vidare
började klädesindustrien, som var af yngre datum, göra
betydliga framsteg tack vare fackskolor och gjordes
konkurrensduglig. Bomullsfabriker, pappersbruk och
sockerraffinaderier började anläggas, och delvis med
hjälp af statsunderstöd leddes de öfver de första
begynnelserna. Sidenindustrien, som hittills i Preussen
blott haft sitt hem i Krefeld, började nu få fotfäste i
Kur-Mark och nådde en oväntadt glänsande utveckling.
Hvad merkantilsystemet inom förefintliga förhållanden
och gränser kunde gifva gaf det på det hela — materiellt
och ideelt: på en årlig produktion af industrivaror till
30 millioner thalers värde kom en utförsel på 14,
stats-enneten befästes genom det ekonomiska lifvets tillväxt,
och insikten därom blef lefvande hos den borgerliga
befolkningen. De missräkningar, som icke uteblefvo,
orsakades egentligen af en sträfvan att vara riktigt
praktisk. Sålunda öfverlät han förvaltningen af tullar och
acciser af princip åt fransmän såsom mera sakkunniga.
Längre fram inrättades monopol på tobak och 1781
på kaffe — äfven här anställdes fransmän. De blefvo högt aflönade och erhöllo del
i vinsten, för att de skulle hafva intresse af inkomsternas stegring. Systemet (»regien»)
skulle nog till sist hafva lyckats, om han användt mindre dyrbara preussiska
ämbetsmän; som det nu var, gjorde fransmännen Fredriks régie till föremål för ett
oöfver-vinneligt hat, och konungen själf karakteriserade sina fransmän, som han haft sa
stort förtroende för, som en samling skurkar. Under Fredriks efterträdare upphäfdes
den franska förvaltningen af regien och monopolen.
Det system, hvars grunddrag äro statens allsmäktiga förmynderskap och en
fördelaktig handelsbalans, som blott tager hänsyn till värdet af klingande mynt, började, i
den form, hvarunder det existerade på 1700-talet, redan under samma århundrade
föråldras. Det har måst vika för nyare spekulationer öfver dessa ämnen och för
yngre krafters framväxande, men för sin tid har det den historiska förtjensten, att
det inifrån sedt, på arbetets område, i betydlig och varaktig mån gifvit styrka å t
tanken på den preussiska statsmakten och statsenheten. Å andra sidan har det också
haft den betydelsen, att det förut på okändt sätt gifvit fart åt förtagsamhetsandan i
Preussen; svårligen skulle denna gått sa långt, om man låtit dennas främjande bero
på de fysiokratiska principernas laisser-äller. Men hvad som aldrig blir föråldradt
ar Fredriks stordåd på kolonisationens område. Hand i hand härmed gick
bondebefolkningens höjande och uppfostran. I mycket stort antal blefvo de ofria åborna
på kronogodsen förvandlade till ärftliga arrendatorer, alltså till innehafvare med
begränsad besittningsrätt. Det var endast ogärna, som konungen på den jordegande
adelns föreställningar afstod från att tvinga dem gifva sina bönder fria — han gjorde
det därför, att det var ur dess led han erhöll sina officerare. Men strängt och obe-
Kurslista för mynt och växlar
på Berlins börs den 3 april
1764.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
