Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9.
fransk och antik
anda
ifjytkomsten af en
tysk kultur
Obekant fransk mästare från 1700-talet.
De senare århundradenas kultur har icke sina äldsta men sina kraftigaste rötter
i antiken, hvilken af renässansen väcktes till nytt lif. Intellektuellt och estetiskt
fylldes Italien däraf, och härifrån ingick dess ande i 1500-talets katolicism, hvilken
med antiken slöt ett slags freds- och intresseförbund, som tydligast om ock ytligast
träder oss till mötes i de katolska landens senrenässans och barock. Men äfven inom
den protestantiska världen finner man en dylik förening med antiken, blott att här
saknas mycket af den starkt sinnliga bismak, som ar utmärkande for det först nämnda
förbundet. Det beståndande i förbindelsen ar här mest af intellektuell art tack vare den
vändning, som hufvudsakligen genom Filip Melanchtons personlighet gafs åt
humanismen, denna rörelse, som ju var banbrytande för reformationen. Den vänder sig
i allt högre grad till teologien, intränger i skolorna och vinner därigenom mer och
mer i lärdom och djup. Kulturen hos de katolska folken får ett öfvervägande
estetiskt drag, den blifver lättfattlig och skapas lätt; man ser det hos de
förnäma i Rubens’ och Tiepolos konstverk, man ser det till och med i det sätt, hvarpå
bönder inreda och smycka sina hus. Hos de protestantiska håller man sig mera
till realiteterna; äfven konsten tager intryck häraf, och det holländska måleriet
framhåller det rent af programmatiskt. Det ar ej tack vare kulturarf och fantasi, som
man här höjer sig öfver det alldagliga, utan genom förnuft, förstånd, etiska sträfvanden
och boklig lärdom. For de mera förfinade lefnadsformer, som tidigare släktled och
tidigare folk natt fram till, få de protestantiska tills vidare blott ett filologiskt intresse,
de fatta dem med andra ord icke, men till sist gripas de af allt starkare längtan och
hemlig otillfredsställdhet, allt starkare begär att skapa nya och moderna kulturformer.
För de germanska landen blir antiken sålunda på det hela närmast ett
skolpen-sum, medan den däremot efter renässansens tid genomträngt de romanska folkens
och medelbart andra katolska folks kultur. Ja, den har gått dessa folk sa i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
