Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REVOLUTIONENS ORSAKER. 445
Katarina II och Josef II, skämde bort, och som den unga revolutionen uppställde i
sitt Pantheon. Vid hans sida kämpade markis d’Argenson, som fordrade en
demokratisk monarki, och parlamentspresidenten Montesquieu, hvars »Lagarnes anda»
utöfvade en verkan som ingen annan bok. I denna prisade Montesquieu den
engelska författningen, klargjorde den politiska frihetens begrepp och framställde
staten som en institution med högre ändamål. Han fordrade ett strängt åtskiljande af
de tre makterna, den lagstiftande, den verkställande och den dömande. Äfven
Turgot, baron de 1’Aulne, var
en mogen, älskvärd tänkare,
som förkunnade, att
människosläktet långsamt
skrider framåt till större
fulländning, och uppställde
grundsatsen om fritt arbete
och fritt varuutbyte.
Liksom han vände sig också
nationalekonomerna
Gour-nay och Quesnay mot det
förmynderskap, som låg i
det härskande
merkantilsystemet. Dock
öfverträffa-des bägge af engelsmannen
Adam Smith, som uttalade
de satserna, att arbetet ar
källan till rikedom och att
det ar arbetet, som skapar
ekonomiska värden. Han
blef därmed grundläggaren
af den moderna
nationalekonomien som vetenskap.
Alla sträfvanden och
kunskaper sammanfattade
man i tidens största litterära
verk, den s. k.
Encyklope-dien, som Diderot under
stora vedermödor utgaf.
Dess allmänna läggning var
negativ och upplösande; den
bekantgjorde i vida kretsar
naturvetenskapernas och
den moderna kritikens
resultat. Anhängarne till den
i detta arbete framställda
frisinnade s. k. filosofien
erhöllo partinamnet
ency-klopedister. Ett an mer
vidsträckt inflytande hade de skrifter, som författades af Diderots van Jean
Jacques Rousseau, ty de trängde ned till medelklassen och samhällets lägre skikt
Kousseaus slagord var »naturen»; han trodde ej, att bildningen medförde någon
välsignelse, och ville därför ej veta af den, han skakade ej på samhällets grundvalar
utan fordrade deras omstörtning i namn af eviga lagar, som alltför länge förblifvit
missförstådda. I motsats mot hvad kyrkan lärde, ansåg han människan af naturen
g i lu. u Tnade> att med förlusten »f den ursprungliga tillvarons kulturlösa
enkelhet hon också miste lyckan. Om individerna frigjordes från civilisationen,
skulle de helas frän alla brister. Han förkastade begreppen personlig egendom
familj och statsmakt, han fasthöll blott, att alla äro födda lika. En revolution syntes
honom vara ett återställande af det riktiga tillståndet, af den ursprungliga sanningen
Konung Ludvig XVI af Frankrike.
Kopparstick af Bervic efter en målning af Callet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
