Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET MOT PREUSSEN OCH RYSSLAND (1806—1807).
579
Pauline Bonaparte,
prinsessa Borghese.
Modellerad som Venus
af Antonio Canova.
De österrikiska underhandlarnes ställning hade betydligt försvårats genom grefve
Haugwitz’ hållning. Denne hade ej framlemnat sitt ultimatum, och efter slaget vid
Austerlitz sökte Napoleon påtvinga honom en uppgörelse, enligt hvilken Preussen
mot Ansbach, Cleve, Neuchåtel och garanti för Frankrikes besittningar skulle erhålla
det ifrigt åtrådda Hannover. Haugwitz antog den, öfvertygad om att han blott hade
att välja mellan ett krig och fördraget. En rysk-svensk kår hade inryckt i Hannover
men utrymde det. Under tiden hade Preussen förklarat för England, att det hade
för afsikt att besätta Hannover för att hindra, att det ånyo skulle intagas af
fransmännen. Pitt tycktes ej vara obenägen härför.
Därför blef man i Berlin icke litet häpen öfver Haugwitz’ handlingssätt. Han
måste resa till Paris för att söka erhålla gynnsammare villkor. Men Napoleon kände
sig som situationens herre. Hänsynslöst förklarade han hela uppgörelsen ogiltig och
nödgade den förskräckte underhandlaren att underteckna ett nytt aktstycke, som
förpliktade Preussen att stänga sina hamnar för engelska fartyg och därjned snart
sagdt att deltaga i kriget mot England. Något sådant hade man icke väntat i Berlin
och därför redan åter satt största delen af arméen på fredsfot. Huru kunde man då
våga att sätta sig emot den fruktade tyrannen? Den 25 februari 1806 bekräftade
Fredrik Wilhelm det fördrag, som gjorde honom till Frankrikes bundsförvant.
Redan förut hade Pitt dött. Han hyste i det sista det hopp, att England skulle
rädda Europa. Den sönderfallande koalitionen hade med honom förlorat sin själ.
I den nya ministären var Fox’ inflytande öfvervägande.
15. Kriget mot Preussen och Ryssland (1806—1807).
Genom slaget vid Austerlitz och freden i Pressburg fick Napoleon definitivt
öfvermakten i Europa. Han hade vunnit den under yttre faror — men äfven inre. Ty
det franska folket hade af honom väntat fred och i stället hemsökts af krig med
halfva Europa. En oförtydbar misstämning hade uppstått, hvilken först genom
de glänsande framgångarne hade utplånats. Med jublande hänförelse blef han nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
