Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖKRIGET OCH KONTINENTALSYSTEMET (1806—1815). 611
Under striden mot kontinentalsystemet meddelade den engelska regeringen, särskildt
åren 1806—1810, licenser till neutrala eller skenfiender. De skyddade respektive
fartyg för britiska kryssare. Vid sidan af licenserna innehade de andra papper,
sona företeddes i fastlandshamnarne. Napoleon meddelade under åren 1809 och 1810
äfvenledes dylika, men endast för utförsel af varor på respektive lands fartyg.
Vid tiden för Trianontariffens utfärdande utsträckte han detta system för att draga
socker, kaffe och andra varor till franska hamnar, under det villkor att franska
varor skulle utföras. Naturligtvis ledde detta till hvarjehanda olägenheter, till
be-stickning i stor stil, till smuggleri och bedrägeri. I många fall framträdde kejsare»
som smugglare mot sig själf.
Hufvudvikten lade Napoleon på att strängt öfvervaka Nordsjökusten; i andra
rummet kom Östersjön. Vid Nordsjön var Hamburg den viktigaste hamnen för
engelska varor. På grund
af närheten till det
danska Altona och genom
bestickning af de franska
ämbetsmännen anda till
ministern öppnades här
en väldig smyghandel,
hvarför dekretens verkan
blef ringa. Det blef
annorlunda, sedan
förord-ningarne af 1810
utfärdats och Davout kommit
dit. Han höll skarp
uppsikt. Allt, som såg ut
som engelska varor,
förstördes, all handel,oh varje
yrke gick under. Ar 1811
lågo öfver 300 fartyg
af-tacklade i hamnen, och
af 428 sockerkokerier
fortsatte blott ett sin
verksamhet. I det egent-
liga Frankrike
tillämpades dekreten mildare, i
det man för statens
räkning sålde konfiskeradt
gods.
Fastlandsspärrningea
tillfogade England under
lång tid stora förluster,
och om den strängare
genomförts, skulle den
nått sitt mål. Priserna
på råvaror stego
oerhördt; på somliga blefvo
de nästan fyrdubblade.
1812 stod England för
andra gången inför
hungersnöden. Handeln i
och för sig var fri, men
omkostnaderna voro sa
stora, att de för ett fartyg
med 100 ton last kunde
betinga 50,000 £ för en
resa mellan London och Calais och åter. I genomsnitt förlorade engelsmannen årligen
524 fartyg, 1810 sick förlusten upp till 619 och ännu 1814 till 145. Å andra sidan
var Frankrikes sjöfart i det närmaste tillintetgjord; blott på Medelhafvet fortgick
kustfart i ringa skala. Förlusten i handelsfartyg gick därför i allt ej upp till mera
an 37 och var alltså försvinnande liten mot engelsmännens. Däremot hade
Frankrike och dess bundsförvanter att beklaga sa mycket större förlust af
krigsfartyg.
Napoleons järnhand kändes fruktansvärd tung. De af honom beroende landen
måste foga sig; annorlunda norra Europas stater och Ryssland I Sverige var
Bernadotte fiende till systemet och närmade sig England, hvarför Napoleon, som
ville framtvinga en politik i motsatt riktning, i mars 1811 mot Östersjöslaterna vidtog
de strängaste åtgärder. Afgörande blef Rysslands hållning. Detta rike kunde ej i
längden tåla, att dess naturliga export afstängdes. Förhållandet mellan tsar och
kejsare började afkylas; Alexander inlade protest mot sin frändes, hertigens af
Oldenburg, afsättning, och den 31 december 1810 utfärdade han en ukas,
hvarigenom engelska kolonialvaror faktiskt blefvo tillåtna i hans rike, medan däremot
införseln af vissa franska öfverflödsartiklar förbjöds. Napoleon råkade i raseri och sände
trupper mot öster; då började Ryssland och Sverige försiktigt närma sig hvarandra.
Under 1811 öfvergaf tsaren alltmer kontinentalsystemet, och fredssluten mellan England
och Sverige samt mellan Ryssland och England 1812 gjorde fullständigt slut därpå.
En ny förhoppning uppgick nu för fransmännens kejsare. Krig utbröt mellan
England och Förenta staterna. Om Napoleon förmått riktigt utnyttja den situation,
Grefve Frans von Stadion.
Kopparstick af J. H. Lips.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
