- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1650-1815 /
634

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

634 J. VON PFLUGK-HARTTUNG, REVOLUTIONEN OCH KEJSARDÖMET.

Men först den 25 stodo 80,000 man framför den sachsiska hufvudstadens portar,
och äfven då dröjde man att angripa.

Napoleon trodde, att fiendens hufvudstyrka stod i Schlesien, och beslöt att med
180,000 .man slå den och genast åter i rätt tid skynda till Dresden. I Schlesien
förde Bliicher befälet öfver 105,000 preussare och ryssar. Hans hittillsvarande
rådgifvare, den varmhjärtade Scharnhorst, hade dött af följderna af ett sår. Han ersattes
af Gneisenau, en vidsynt, modig, fint skolad man, som kunde anses för den bästa
representanten i Preussen för den moderna krigskonsten. Bliicher angrep
Macdo-nald, som stod midt emot honom, och tvang honom under häftiga strider att vika.
Men nu uppträdde Napoleon själf och kastade sig emot fienden. Denne märkte snart,,
med hvem han hade att göra, och vek tillbaka å sin sida, den uppgjorda krigsplanen
likmätigt. Men denna rörelse uppväckte växande ovilja, och till på köpet ledo trupperna
outsägligt. Bliicher
beslöt därför att genom
en drabbning rädda sig
ur sitt nödställda läge.
Lyckan log emot
honom, ty just nu hade
Napoleon med en del
af sin här marscherat
tillbaka mot Dresden.
Under förföljandet
öfvergick Macdonald under
häftigt regn den
uppsvällda, häftigt brusande
Neisse, då han plötsligt
såg sig angripen af
Bliicher, tillbakakastad
mot floden och förföljd
till Görlitz (slaget vid
Katzbach).
Fransmännen förlorade inalles 103
kanoner och 18,000
fångar. Om också den

preussiska
krigsledningen ej ännu nått sin fulla
utveckling, sa
framträdde dock redan nu dess
karakteristiska drag:
hänsynslöst insättande
af alla krafter, de olika
vapenslagens
samverkan, vidsträckt
användning af rytteriet och
kraftigt förföljande.

Under tiden hade
jämväl afgörandet fallit vid
nordarmeen. Den
räknade 120,000manpreus-sare, ryssar och
svenskar, med hvilka
Tauent-ziens 33,000 preussare
stodo i lös förbindelse.
Nordarmeens anförare^
den svenske
kronprinsen, föreföll de allierade
vara opålitlig och troddes städse vid sidan af militära söka tillgodose politiska
syften; ehuru slug och krigskunnig, besjälades han dock af en verklig ångest för sin
forne mästare Napoleon. Af underbefälhafvarne var den preussiske generalen von Bulow
den ojämförligt mest betydande, klar och företagsam men egensinnig och
svårhand-terlig. Båda hararne stodo söder om Berlin, då Oudinot anryckte med 63,000 man.
Efter flere segerrika träffningar tog han ställning vid Grossbeeren. Då anfölls han
oväntadt af Biilows kår och led ett blodigt nederlag. En annan fransk afdelning
blef vid Hagelberg i det närmaste upprifven.

Annorlunda utvecklade sig händelserna vid Dresden, där Napoleon själf förde
befälet. Framför staden stod fiendens hufvudarmé; i staden befann sig S:t Cyr med
blott tre divisioner. Tidigt om morgonen den 26 angrep Schwarzenberg men utan
kraft och sammanhang, och fienden kunde därför behålla sin ställning. På
eftermiddagen ankom kejsaren och öfvertog ledningen af striden. Redan på aftonen
hade de förbundne tfots sin öfvermakt förlorat terräng, och uppför Elbe hade
Vandamme marscherat för att afskära dem återtåget. Dagen därpå upplågade striden
ånyo, i början med stor häftighet, men Schwarzenberg blef tveksam och afbröt den,,
I mörka natten, under strömmande regn, på dåliga bergvägar måste de besegrade
återtaga mot Böhmen. Deras östligaste afdelning, bestående af ryssar och preussare,
syntes förlorad, enär Vandamme kunde hejda den och Napoleon angripa den
bakifrån. Men kejsaren försummade möjligheten. Därigenom blef Vandamme lemnad
ensam och efter en förtviflad strid vid Kulm tillfångatagen med hela sin kår. De
förbundne hade nu vunnit tre segrar, och därigenom var nederlaget vid Dresden-

Minnesmedalj:
ȁt furst Bliicher af Wahlstatt.
— Af Berlins borgare 1816.»
Originalet i K. myntkabinettet i Berlin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/5/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free