Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFRIELSEKRIGEN (1813–-1814).
639
Striden vid Hanau.
Malning af Horace Vernet.
hade det varit riktigt att utnyttja segern och genast marschera in i Frankrike.
Men sa skedde ej; på ansträngningen följde afmattning. Härarne besatte
Rhen-linien, och ombud för stormakterna samlade sig i Frankfurt till rådplägning. Genast
trädde de motsatta syftena sa starkt i dagen, att det otroliga skedde, att man erbjöd
den slagne motståndaren Frankrikes »naturliga» gränser, d. v. s. landet bortom
Rhen, Alperna och Pyrenéerna. Men Napoleon kunde ej afstå från drömmen’ om
ett universalvälde och gaf elt undvikande svar. Nu läto de förbundne sitt kanske
ej riktigt allvarligt menade förslag falla och grepo åter till vapen. Längst i norr
stod den svenske kronprinsens armé om 102,000 man, längre uppåt Rhen följde den
schlesiska, som räknade 82,000 man, närmast denna hufvudarmeen om 200,000, därpå
en österrikisk-italiensk armé, 55,000 man stark, och slutligen stod i södra Frankrike
Wellington med 80,000 man. Härtill kommo ytterligare 100,000 krigare, som belägrade
de af fransmän besatta tyska fästningarne. I jämförelse med en dylik
kraftutveckling var Napoleons styrka tämligen obetydlig, och blott genom att företaga måttlösa
utskrifningar kunde kejsaren öfver hufvud uppbringa en armé. Det fattades för öfrigt
allt — vapen, ammunition, hästar, penningar.
Redan den 22 december gingo Wredes bayrare öfver Rhen och började belägra
Huningen. Blucher följde hans exempel nyårsnatten vid Kaub, Karl Johan belägrade
Hamburg och sände en svag afdelning under Bulow till Holland. Äfven nu visade
sig Blucher som den snabbaste; han gick öfver Saar och trängde Marmont tillbaka
till Metz. Långsamt satte sig hufvudarmeen i rörelse vid öfre Rhen och nådde
Långres i midten af januari. Här gjorde Schwarzenberg halt för att invänta resten af
trupperna. Blucher kvarlemnade York utanför Metz, vände sig mot Maas och öfverskred
den 23 januari Marne. Förgäfves hade han hoppats, att Schwarzenberg skulle
deltaga i marschen på Paris, men denne stod alltjämt vid Långres, fängslad där af
militära men ännu mer af politiska betänkligheter. Napoleon hade genom Caulaincourt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
