Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644 J. VON PFLUGK HARTTUNG, REVOLUTIONEN OCH KEJSARDÖMET.
stod alt bringa sakerna i förvirring for alt själf fiska i grumligt vatten. Preussens
ombud voro Hardenberg och Wilhelm von Humboldt, hvilka icke alltid visade
nödig fasthet, England representerades af lord Castlereagh och längre fram äfven af
Wellington. Den ryska politiken leddes af tsaren själf, på hvilken Czartoryski och
Kapodislrias utöfvade största inflytandet. De mest betydande af statsmännen från
de smärre hofven voro Bayerns ombud Wrede, grefve Munster, Hannovers
representant, och Hans von Gagern, Holland-Nassaus. Tyngdpunkten förlades på kongressen
alltmera från de officiella Underhandlingarne till de enskilda öfverläggningarne.
Danmark hade i freden i Kiel afträdt Norge till Sverige; dessa lands förening
lät kongressen bestå. England förskaffade huset Oranien Holland och Belgien; det
nya »konungariket Nederl^nden», med hvilket Luxemburg ställdes i personalunion,
skulle vara ett bålverk mot Frankrike. Hvad Holland var i norr blef Sardinien i
söder; det återupprättades nu och förstorades med republiken Genuas område.
Murat hade fått behålla Neapel, men hans eget uppträdande beseglade snart hans
ode, och ; Bourbonerna blefvo åter herrar öfver Båda Sicilierna. Äfven Kyrkostaten
återupprättades; Toskana, Modena och tills vidare Parma ordnades som österrikiska
sekundogeniturer. Österrike erhöll Lombardiet, Venezien, Veltlin, Tyrolen, Dalmatien.
Lika belåtet kunde England vara — det erhöll eller hade erhållit ett par nederländska
kolonier,* dessutom Isle de France, Helgoland, Malta och skyddsväldet öfver loniska
öarne. For öfrigt fick konungen af England tillbaka Hannover som konungarike med
förstoradt område, hvadan Britanniens makt såväl på Medelhafvet som vid Nordsjön
tycktes tryggad. Största svårigheten erbjöd den polsk-sachsiska frågan. Redan i mars
1813 voro Ryssland och Preussen ense därom, att Ryssland skulle vinna godtgörelse
i Polen, Preussen i Sachsen. Men detta öfverensstämde icke med de öfriga staternas
önskningar. Det blef ändlösa förhandlingar och hemliga intriger, och slutligen
ingingo Preussen och Ryssland förbund sinsemellan for att genomdrifva sina hotade
anspråk;, mot dem ställde sig Österrike, England och Frankrike. Man tycktes stå
inför utbrottet af ett nytt stort krig. Men man hade haft mer an nog af dylika.
England blef medgörligt, Ryssland och Preussen koinmovdet till mötes, och slutligen
enades man om att Preussen skulle få två femtedelar af Sachsen och en fjärdedel
af hertigdömet Warschau samt åtskilliga westfaliska och rhenska områden. Med
Ryssland förenades största delen af Polen som konungarike, och af de tyska staterna
förstorades framför andra Bayern, Wurttemberg och Baden.
Tysklands territoriella förhållanden bestodo sedan anda till 1866. .Österrike
hade nu en befolkning omkr. 4 millioner talrikare an vid kejsar Frans’
tronbestigning 1792, hade fått sitt område mera afrundadt an någonsin förr och hade faktiskt
blifvit Italiens herre. Preussen däremot hade visserligen till och med en half million
invånare mer, an det hade 1805, — efter dess vinster 1793, 1795, 1803 — men dess
område var mindre. Det var långt och smalt, utsträckt från Saarbrucken till Memel,
bestod af två skilda, olika stora områden och var äfven i religiöst afseende tudeladt,
Men just på grund häraf framväxte nya uppgifter for denna stat. Medan Österrikes
tyngdpunkt förflyttades utom Tyskland, blef Preussen kalladt att alltmer växa in
i Tyskland och blef dess naturliga skydd mot väster’och öster. Alla förhoppningar
om en nationell enhet for Tyskland voro däremot tillintetgjorda. Efter månadslånga
öfverläggningar och efter behandling af massor af förslag kom den 8 juni 1815
förbundsakten till stånd. Enlig denna bestod Tyskland af 38 — snart 39 —
förbundsstater; dessa representerades i Frankfurt af befullmäktigade ombud, hvilka
utgjorde en förbundsdag under österrikisk ledning. En djup smärta genombäfvade
Tysklands patrioter.
Vi återvända till den man, som under 15 ar bestämt Europas öde. Enligt
fördraget i Fontainebleau den 13 april behöll Napoleon kejsartiteln och fick ön Elba
som själfständigt furstendöme samt ett årligt apanage, som emellertid aldrig utbetalades.
Den 3 maj landsteg den nyss allsmäktige i hufvudstaden i sitt lilla rike, åt hvars
regering han genast egnade hela sin verksamhetslust. Han skapade en förvaltning,
en liten här om 1,600 man och ett hof, förbättrade tullväsendet, anlade gator och
byggde vägar, ökade saltproduktionen och lat plantera vinslockar och mullbärsträd.
Men medan han tycktes gå upp i dessa småsaker, voro hans ögon med spänd uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
