Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
656
1668 Bombay öfvertages af det
engelsk-ostindiska kompaniet.
1669 Rembrandt van Rijn f (född 1606).
Holländska kulturens glanstid. Skal
den Vondel (f 1679), målarne Jan
Steen (f 1679), Terborch (f 1681),
Ostade (f 1685), Teniers (f 1690),
Frans Hals (f 1666), Ruysdael (f
1682).
— Fransk kolonisation i Ostindien.
1670 Fransmännen besätta Lothringen.
— Brandenburgs armé utrustas med
papperspatroner.
— Skolreformatorn Amos Comenius f.
1672 Ludvig XIVis andra eröfringskrig:
kriget mot Holland (—1678).
— Krig mellan England och Holland
(—1674).
— Den härskande aristokratien i
Ne-derlanden störtas. Bröderna de Witts
mord. Wilhelm III blir
generalståthållare i Nederlanden. Den store
kurfursten och kejsaren sluta
förbund med dem.
1673 Fred i Vossem mellan Brandenburg
och Frankrike.
—- Testakten i England:
icke-anglika-ner uteslutas från statsämbeten.
1674 Johan Sobieski konung af Polen (—
1696).
— Tyska riket förklarar krig mot
Frankrike.
Svenskarne infalla i Brandenburg.
— England: Cabalministärens fall.
1675 Slaget vid Fehrbellin den 25 juni.
— Marskalk Turenne stupar vid
Sas-bach.
1676 Den förnämste representanten för den
protestantiska kyrkosången Paul
Gerhardt f (född 1607).
1677 Baruk Spinoza, panteistisk filosof, f
(född 1632).
1678. Freden i Nijmwegen. Ludvig XIV på
höjden af makt. Hans ministrar
Colbert (f 1683), Lionne (f 1671),
Louvois (f 1691).
Fästningsbyggaren Vauban (f 1707). Slottet i
Versailles uppföres af Mansard (f 1708).
Sorgespelsförfattaren Racine (f 1699),
lustspelsförfattaren Moliére (f 1673),
fabeldiktaren La Fontaine (f 1695),
Boileau, lagstiftaren for poesien (f
1711), den andlige vältalaren Bossuet
(t 1704), ärkebiskop Fénélon (f 1715),
hofmålarne Mignard (f 1695) och
Lebrun (f 1690). Akademierna.
1679 Freden i S:t Germain en Laye. Den
store kurfursten återlemnar sina
eröfringar. Förbund mellan Frankrike
och Brandenburg.
— Habeas-corpus-akten i England till
skydd för den personliga friheten.
Uppkomsten af partinamnen »whigs»
och »tories».
1680 Ludvig XIV upprättar
reunionskam-rarne.
— Gazette de Leyde, den mest betydande
tidningen under 1600-talet, börjar
utkomma.
— Det första kaffehuset i Tyskland.
— De första kapplöpningarne i England.
1681 Fransmännen besätta Strassburg.
1682 Peter den Stores tronbestigning (—
1725).
— Grundläggningen af staden
Philadelphia i Nordamerika.
— Landskapsmålaren Claude Lorrain f.
1683 Ludvig XIV:s gemål Maria Teresia f.
Mätresser: Markisinnan de
Monte-span. Markisinnan de Maintenon.
— Turkarne utanför Wien. Det
undsattes af en tysk rikshär och Polens
konung Johan Sobieski. Slaget vid
Kahlenberg.
— Anläggning af den brandenburgska
kolonien Gross-Friedrichsburg.
1684 Tjuguårigt stillestånd i Regensburg
mellan Ludvig XIV och Tyska riket.
— Isaac Newton (1643—1727)
framlägger bevis för gravitationslagen.
1685 Upphäfvandet af ediktet i Nantes.
20,000 landsflyktiga hugenotter
mottagas i Brandenburg.
— Jakob II blir konung i England —
1688).
1686 Buda eröfras af österrikarne.
1687 Österrikisk seger vid Mohacs.
Riksdagen i Pressburg förklarar Ungern
ärftligt inom det habsburgska huset.
— Christian Thomasius (1655—1728),
upplysningens föregångsman i
Tyskland, börjar hålla föreläsningar på
tyska språket.
1688 Fredrik III (—1713) blir kurfurste i
Brandenburg.
— Engelska revolutionen. Jakob II:s
fall.
— John Lockes (1632 —1704) An essay
on human understanding.
-— Ludvig XIV:s tredje eröfringskrig:
de’t pfalziska kriget. Allians i Wien
mot Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
