Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
1801 Egypten utrymmes af fransmännen.
— Kejsar Paul mördas.
1802 Fred i Amiens mellan England och
Frankrike.
— Napoleon Bonaparte konsul på lifstid.
— Hederslegionen instiftas,
1803 Riksdeputationens hufvudbeslut.
— Nytt krig mellan England och
Frankrike. Fransmännen besätta
Hannover.
— Mediationsakten ordnar
förhållandena i Schweiz.
1804 Gode civile (Gode Napoleon) utfärdas
i Frankrike.
r— Napoleon I, fransmännens kejsare.
— Kejsar Frans II antager titeln
»kejsare af Österrike».
— Napoleon förbereder en landstigning
i England.
1805 Napoleon blir konung af Italien.
— Den tredje koalitionen. Macks
kapitulation i Ulm (okt.). Nelsons
seger och död vid Trafalgar (21 okt.).
Trekejsarslaget vid Austerlitz (2 dec.).
Fördrag mellan Napoleon och
Preussen (15 dec.). Fred mellan
Frankrike och Österrike (26 dec.).
— Friedrich von Schiller f-
— - L. van Beethovens (1770—1827) Fi-
delio uppföres.
1806 Napoleon upphöjer sin broder Josef
till konung af Neapel och Louis
till konung af Holland.
— Rhenförbundet upprättas. Det
gamla tyska riket upplöses. Bayern,
Wurtemberg och Sachsen blifva
konungariken.
— Krig mellan Frankrike och
Preussen. Dubbelslaget vid Jena och
Auerstädt (14 okt.). Napoleons
intåg i Berlin (27 okt.).
— Dekret om kontinentalsystemet
utfärdas af Napoleon.
— Det kejserliga universitetet i Paris
upprättas. Kejsartidens konst
blomstrar: Målarne David (f 1825), Gros
(född 1771), Vernet (född 1789). —
Naturforskarne Cuvier och Laplace.
— William Pitt d. y., Napoleons
ifrigaste motståndare f (född 1759).
— Engelsmännen besätta Kapkolonien.
1807 Ryssland uppträder vid Preussens
sida mot Frankrike. Slaget vid
Preus-sisch-Eylau (7—8 febr.). Napoleons
seger vid Friedland(14 juni). Freden
i Tilsit (7—9 juli). Preussen förlo-
rar hälften af sitt område.
Konungariket Westfalen och hertigdömet
Warschau upprättas.
1807 Fransmännen besätta Portugal.
— Friherre von Stein (född 1757) blir
Preussens ledande minister.
— De preussiska böndernas
»arfunderdånighet» upphäfves.
— Friherrinnan Staéls Corinne
utkommer.
— Fichtes »Tal till den tyska nationen».
— Vägen öfver Simplon blir
färdigbyggd.
— R. Fulton (1765—1815) anordnar den
första regelbundna ångbåtstrafiken
på Hudsonfloden.
1808 Stadsförordningen i Preussen. Stein
erhåller afsked. I hans ställe träder
Hardenberg (1750—1822).
Scharn-horsts arméreform.
— Josef Bonaparte konung i Spanien
efter Bourbonernas afsättning.
Uppror i Spanien. Engelsmännen under
Wellesley (Wellington) landstiga i
Portugal. Napoleon i Spanien.
— Murat blir konung i Neapel.
— Kongressen i Erfurt.
1809 Krig mellan Frankrike och
Österrike. Slaget vid Aspern (21 och 22
maj). Slaget vid Wagram (5 och 6
juli). Uppror i Tyrolen. Major von
Schills tåg.
— Gustaf IV Adolf i Sverige afsattes.
— Saragossas belägring. Slaget vid
Ta-lavera.
— Kyrkostatens förening med
Frankrike.
— Sömmering uppfinner den elektriska
telegrafen.
1810 Napoleons skilsmässa från Josephine
och förmälning med Marie Louise
af Österrike,
— Holland, norra Hannover och
hanse-städerna förenas med Frankrike.
— Upprättandet af universitetet i Berlin.
— Sydamerikanska koloniernas affall
från Spanien.
1811 Konungens af Rom födelse.
1812 Napoleons tåg mot Ryssland. »Den
stora arméen». Napoleons segrar
vid Smolensk (17 aug.) och Borodino
(7 sept.). Moskvas intagande.
Napoleons återtåg. Öfvergången öfver
Beresina (26—28 nov.).
— ÖfverenskommelseniTauroggen
mellan York och ryssarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
