- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
xix

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
Inledning. Harald Hjärne - De världshistoriska synpunkternas föränderlighet - Tvifvelsmål om imperialismens historiska betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING.

lats och i sina plötsliga omskiften alltsomoftast lägga beslag på våra känslor och
tankar. Dessa intryck förefalla oss ännu alltför öfverväldigande och förvirrande för
att kunna ordnas och samlas under en granskande betraktelses tydligt sinsemellan
afgränsade synpunkter. På sin höjd tycka vi oss urskilja vissa tvära afbrott i
riktningar, som länge antagits vara utstakade äfven för en aflägsen framtid, vissa nya
spörsmål, som hänvisa på hittills jämförelsevis svagare betonade riktningars i
verkligheten större betydelse äfven under det förflutna händelseförloppet. Men därmed
hafva vi ej hunnit synnerligen långt fram på vägen till ett nytt försök att framställa
den tillryggalagda världshistorien i form af en något så när sammanhängande
orsakskedja, och under en måhända på grund däraf i viss mån ändrad periodindelnings,
vissa på ett annat sätt utstakade epokers belysning. Den uppgiften får öfverlåtas åt en
ännu för oss obestämbar tidpunkt, då åtskilligt mera af den närmast förgångna
tidens historiska sanningshalt kommit i dagen, och då den aldrig afstannande
utvecklingen gifvit någorlunda tillfredsställande svar på sådana tvifvelsmål, som tills
vidare aftvingas oss af de upplefda samtidsintrycken.

Tvifvelsmål om imperialismens historiska betydelse.

Det kan t. ex. sättas i fråga, huruvida den »imperialism», som ansetts behärska
hvad man kallat »världspolitikens» senaste tidsskede, i själfva verket varit så
afgörande för världskrigets utbrott och dess utgång, att en fortsättning i samma
riktning måste antagas föreligga äfven i hvad som timat efteråt.

Imperialismen såsom historisk förklaringsteori utgår från den förutsättningen, att
sträfvandet till politisk sammanslutning i allt vidsträcktare omfång varit af
öfvervägande och ständigt växande betydelse inom det europeiska statssystemet alltifrån
nyare tidens början. Man har funnit denna sträfvan representerad framför allt af
»stormakter», hvilkas inbördes täflan efter några århundradens »kamp om tillvaron»,
somliga täflandes undergång och andras tillkomst eller tillväxt, omsider utmynnat
i konsolideringen af några få »världsmakter» med samma slags utsikter äfven för
framtiden. Det har visserligen förefallit de flesta historiska tänkare orimligt, att
»världen», d. v. s. mänskligheten någonsin skulle kunna samlas under ett enda
beståndande eller ens långvarigt »världsvälde». Man har ofta såsom ett skiljemärke
mellan medeltidens och nyare tidens politiska åskådningar och sträfvanden betonat,
att medeltidens enhetsideal, som funnit sitt uttryck i kejsartanken, trots vissa
öfvermodiga och otidsenliga maktanspråk mer och mer förbleknat och blifvit aflöst
genom ett på maktfördelningen grundadt jämviktssystem. Men icke förty har man
liksom tagit för gifvet, att äfven de ändtligen hvar för sig samlade »världsmakterna»
alltjämt vore underkastade samma lifsvillkor, som betingat deras uppkomst och
tillväxt, nämligen makttäflingens inneboende »lagar». Man har till och med stundom
föreställt sig, att på grund däraf jämviktssystemet skulle visa sig vara föråldradt,
utan att man därför kunnat klargöra hvad som skulle tänkas träda i dess ställe.

Det kan dock knappast bestridas, att denna imperialistiska teori, som tryckt sin
prägel på så mycket af modern historieskrifning, egentligen utgör en ny
formskiftning af medeltidsskolastikens doktriner om enhetssträfvandets absoluta giltighet och
logiskt tvingande makt att nå sin fullbordan inom motsvarande områden äfven i
sinnevärlden och särskildt det historiska statslifvet. Ett dylikt åskådningssätt
undergår ingen väsentlig modifikation, om det historiska enhetsidealet tankes förverkligadt
genom en grupp af »världsmakter» med lagbundna rörelser inom sin egen krets i stället
för en världsmonarkis orubbade fredsvälde.

Tvifvelsmålen i fråga om denna konstruktions rättmätighet i och för sig synas
onekligen vinna i styrka på grund af världskrigets erfarenheter. Vi hafva bevittnat,
hurusom tre af de »världsmakter», som blifvit öfver efter århundradens allmänna
»kamp om tillvaron», med ens gått under såsom sådana genom nederlag och
revolutioner. Därmed är visserligen ingalunda uteslutet, att de kunna återuppstå med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free