Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Inledning. Harald Hjärne
- Tvifvelsmål om kulturkrafternas politiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
lysning såsom måhända följdrikare än hvad man hittills antagit. Det har visat sig,
att det politiska inflytandets uppfattning och användning från rättigheternas i stället
för från ansvarets synpunkt i så hög grad tillvunnit sig de röstegande klassernas
och efter deras föredöme de demokratiska massornas sinnen, att motsatserna emellan
statsmaktens kraf å det helas vägnar och de särskilda intressenas politiska anspråk
icke blifvit mildrade, utan snarare skärpta genom medborgarnes indragande i
statslifvet jämte de förut ensamt eller företrädesvis använda yrkesämbetsmännen. I stället
för en enda någorlunda helgjuten organisation af de politiska funktionernas
fördelning hafva tvenne täflande organisationer utbildat sig, den ena fyllande
statsförvaltningens oafbrutna behof, den andra tillfälligtvis ingripande i deras skötsel, men
såsom representerande folkets myndighet därjämte utrustad med öfvervägande
rättigheter och anspråk mot den förra. Å andra sidan har det också visat sig, att dessa
parlamentariska rättigheter och anspråk ingalunda funnit sin motsvarighet i verklig
maktutöfning. Denna motsats beror till god del på en förväxling af omröstning och
valrätt med politiskt inflytande genom personlig medverkan. Motsatsen skärptes
därigenom, att den utvidgade och specialiserade statsförvaltningens kraf påkallade
ett ökadt antal af ämbetsmän med särskild fackbildning och stegrade anspråk på
aflöning, under det att den i sista hand bestämmande statsmakten öfverflyttades till
valmansmassor, som icke hade någon kunskap och erfarenhet om statsärendenas
skötsel, utan voro helt och hållet upptagna af sina egna splittrade intressen och
omsorger. Alla dylika motsägelser framkallade nya försök till stridande organisationer,
som afsågo att begagna författningsformerna till underlag för oligarkiska
partiledningar med okontrollerad myndighet öfver den skenbara demokratien. Det blir en
uppgift för den kommande forskningen att sätta en utredning af sådana
organisationers tillkomst och betydelse såsom verkliga historiska faktorer i stället för de
formella författningsändringar, som man traditionellt plägat tillmäta alltför stor vikt.
Det gäller likaledes att afväga dessa sålunda starkare eller svagare organiserade
intressemakters inbördes skiljaktiga betydelse i den nyare tidens utveckling utan att
snäft begränsa framställningen till deras uppträdande inom olika stater hvar för sig.
Det har visat sig, att sådana intressen, som länge ansetts egentligen hafva uttömt
sin lifskraft under föregående tidehvarf, ännu i våra dagar varit i stånd att utöfva
ett oväntadt politiskt inflytande inom vidsträckta kretsar. De kristna kyrkorna,
framför allt den romersk-katolska, äfven islam och andra utomkristliga
religionssamfund, hafva under de senaste konflikterna framträdt med en sådan ingripande
kraft, att förutsättningarne för denna deras betydelse äfven under den närmast
förflutna tiden måste tillvinna sig större uppmärksamhet än förut. Också dessa makter,
som leda sitt ursprung från långt äldre och vida skilda kulturskeden, hafva ingått
egendomliga förbindelser med nutidens författningspolitiska nydaningar, som från
Europa spridt sig öfver andra världsdelar jämte den internationella samfärdselns
lockelser och nödtvång. Äfven i själfva Europa har ej minst den moderna
kulturstatens undervisningsorganisation, som omöjligen kunnat genomföras utan samband
med någon bestämd världsåskådning, vållat svårigheter med hänsyn till den erkända
religionsfrihetens grundsatser och de olika kyrkornas intressen. Huru dessa och
dylika spörsmål inverkat på staternas politik i andra afseenden och i deras
förhållanden till hvarandra, därom tarfvas förnyade undersökningar af omisskännelig vikt
för den allmänna historiska betraktelsen i de efterföljande omhvälfningarnes
belysning.
Nationalitetsfrågorna och de strider, som genom deras behandling kommit till
utbrott, hafva enligt den gängse uppfattningen särskildt kännetecknat det nittonde
århundradets politik. De hafva likväl knappast ensamt för sig utöfvat verkligen
genomgripande inflytelser, utan alltid varit förknippade med påtagligare intressen
af annan art. De kunna betraktas såsom uttryck af samma slags sträfvan, som
framkallat de demokratiska rörelserna, nämligen att göra folket solidariskt med
statsmaktens bestånd och utvidgning, ehuru de i motsats till dessa rörelser icke
varit oskiljaktigt förbundna med vissa författningsformer. Däremot hafva de åsyftat
att fostra en medveten och förpliktande känsla af förbindelser emellan det lefvande
släktet och dess förfäder, att sålunda upprätta ett slags kollektiv och öfverordnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
