Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Inledning. Harald Hjärne
- De ekonomiska föreställningarnes och faktorernas historiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
för denna teknik, såsom en historiskt framträdande utvecklingsfaktor, är icke blott
dess nästan med ens uppnådda och ständigt ökade förmåga att, stödd på
naturforskningens fruktbringande upptäckter, tillkämpa sig socialt och politiskt djupt och
vidsträckt ingripande arbetsvinster, utan ock dess ovillkorliga bundenhet, trots alla
ekonomiska framsteg, vid sådana oumbärliga drifkrafter, som äro förknippade med
aldrig förnyade naturtillgångars användning. För att nyttja ett kortfattadt och
konkret uttryck, denna teknik är ej tänkbar utan järn och stenkol, som måste
konsumeras en gång för alla utan att kunna ersättas genom något slags återväxt. Mot
denna af naturen utstakade begränsning hjälpa inga uppfinningar, som hittills hafva
kommit till teknisk och ekonomisk experimentering. Dessa hafva endast gått ut på
de oersättliga hjälpmedlens supplerande med ett och annat nytt af lika begränsadt
förråd, t. ex. petroleum, eller deras besparande genom att anlita äfven andra naturkrafter
än ångan, t. ex. elektriciteten, som dock ännu åtminstone ytterst förutsätter dess
bistånd jämte järnets och kolets. Måhända få vi hoppas, att uppfinnarsnillet någon
gång skall tillhandahålla industrien och kulturen nya tillräckligt verksamma och
omfattande kraftkällor, som förslå åtminstone lika länge som vår jords eget bestånd,
t. ex. med hjälp af den organiska naturens reproduktiva alster. Men det är ännu
så länge blott en förhoppning eller på sin höjd en tro, som inspireras af en varm
känsla, af tilliten till naturvetenskapens oändliga själfutvidgning. Historien har
endast att göra med sådana känslor och föreställningar i den mån de redan gjort sig
gällande i betydelsefulla handlingar jämsides med oafvisliga öfvertygelse^ som med
den påtagliga sanningens makt trängt sig fram till vida större inflytande i
mänsklighetens och de särskilda folkens samlif.
Det må vara sant, att den optimistiska tron på industrialismens obegränsade
perfektibilitet har kraftigt bidragit till dess storartade utveckling jämte den därmed
sammanhängande ekonomiska organisation, som utbredt sitt nätverk öfver hela
jorden. Det kan likaledes häfdas, att samma tro ligger till grund äfven för många af
de sträfvanden, som framkallats af oppositionen mot industrialismens tryckande och
upplösande inflytelser, t. ex. för socialismen, hvars framtidsideal äro byggda på
hoppet, att tekniken alltid skall vara i stånd att finna tillräckliga medel för allas
försörjning i allt större välstånd, om blott den ekonomiska organisationen förändras
i öfverensstämmelse med de behöfvandes anspråk. Men i bakgrunden har dock för
hvilka riktningar som helst i samverkan eller i strid den sanningen från början
framskymtat, att förfogandet öfver teknikens oundgängliga drifkrafter, jämte allt hvad
därmed sammanhänger, betingas af lyckan och förmågan att kunna tillgodogöra sig
icke outtömliga naturskatter. Mycket af tidens hetsjakt i täflan och
organiserings-ifver kan härledas från de behof och den ängslan, som framkallats af denna mer
eller mindre medvetna förvissning, och från denna synpunkt torde äfven
industrialismens sammanhang med våra dagars världskriser och deras maktpolitiska
förutsättningar framträda i en klarare belysning för den historiska betraktelse, som vill
draga gagn af vår samtids erfarenheter.
Redan Englands seger öfver Napoleon var till god del en frukt af den finansiella
öfvervikt, som det vunnit genom att för sin nydanande industri kunna förfoga öfver
det nödiga kolet och järnet. Under de närmaste årtiondena har industrialismen där
liksom öfverallt, för så vidt som dessa hjälpmedel stått till buds, icke blott i
politiskt afseende förstärkt statens finansiella makt och folkens ekonomiska välmåga,
utan äfven inverkat på samhällsklassernas inbördes förskjutning och motsvarande
spänning, äfvensom framkallat de första försöken att organisera ett systematiskt
motstånd i arbetarmassornas intresse. Under det senast förflutna halfseklet hafva de direkta
maktpolitiska och partipolitiska verkningarne allt skarpare utpräglats. Med det
amerikanska secessionskriget och de tyska krigen 1866-71 följde järnvägarnes
strategiska användning och utsträckning, de ökade rustningarne till lands och
pansarflottornas utbyggnad skapade en ofantlig krigsindustri. Staternas icke minst
därigenom oupphörligt stegrade industrialisering öfver hufvud skärpte socialismens
förbittring och dess anhängares tillväxt, förstärkte såväl partiernas som
finansintressenas behof af alltmer invecklade organisationsband, väckte bekymmer för den
motsedda bristen på nödigt material för teknikens drift och tillverkning, gynnade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
