Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 2. Den amerikanska demokratiens grundvalar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frisk företagsamhet och af djärfva sträfvanden. Dessa egenskaper, som sedan gått
igen hos amerikanerna, vilja många till och med hänföra till deras förfäder på
Elisabeths tid. Denna var tillika en tid af nya ekonomiska uppslag; hastigt växte
rikedomen, men samtidigt tilltog äfven fattigdomen. Till följd af det stigande priset
på ull blefvo många åkerfält igenlagda till betesmarker, och många små
hemmansegare fingo gå ifrån gård och grund. Kapitalet letade efter nya företag, och många
lediga armar sökte arbete. Hvar kunde man då vänta sig bättre utsikt till vinst
för kapitalisterna, mera utrymme för den öfversvallande folkkraften, mera
arbetstillfällen för de arbetslöse än i kolonier hinsidan Atlanten? Nordamerikas östkust,
som Cabot upptäckt och som nu år ut och år in besöktes af tusentals engelska
fiskare, syntes som den lämpligaste platsen för en dylik kolonisation.
Det engelska Virginiakompaniets sigill.
Så kommo de första begynnelserna till en engelsk kolonisation! Nya världen att
infalla i den jungfruliga drottningens regeringstid. Sir Humphrey Gilbert och hans
halfbroder sir Walter Raleigh voro de första, som gjorde allvar af tanken på beståndande
engelska anläggningar i Amerika. Men sir Humphrey drunknade i Atlanten under
en expedition 1583, och de nybyggen, som under sir Walters ledning anlades i
Virginia (= jungfrulandet), såsom det till jungfrudrottningens ära kallades, fingo ett
sorgligt slut. Denna utgång förmådde dock icke kväfva intresset för kolonialpolitik
eller rubba den uppfattningen, att Nordamerika vore det naturliga målet för engelsk
kolonisation.
I de första åren af konung Jakob I:s regering var det ett antal engelska
kapitalister, som ville göra om sir Walters företag i större skala, och till den ändan
förenade de sig i ett handelssällskap efter mönstret af det moskovitiska och det
ostindiska kompaniet. Ändamålet var rent ekonomiskt. Hvarför skulle man icke i
Virginien kunna finna lika stora tillgångar på guld och silfver som i Peru? Därtill kom,
att man ännu icke uppgifvit tanken på att kunna upptäcka en väg genom Amerika
till Östasien, till Kryddöarne och Indien.
År 1606 undertecknade sålunda konung Jakob I en urkund, som gaf
»Virginiakompaniet» rätt att kolonisera Nordamerika från 34 till 45 breddgraden. Kompaniet
innefattade två grupper; åt den ena, London-intressenterna, anvisades den södra delen
af kusten från 34 till 38 breddgraden, åt den andra, som mest bestod af folk från
västra England, landet från 41 till 45 breddgraden. Det mellanliggande området
skulle med vissa förbehåll stå öppet för båda grupperna.
I norra delen af den ifrågavarande kuststräckan, hvad sedan kallades Nya England,
förspordes till en början intet resultat af företaget. Däremot skyndade sig
Londonkompaniet att utrusta en expedition med omkring 100 kolonister, som lemnade
Themsen den 19 december 1606 och i maj följande år landade i James river, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0043.html
