Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Den amerikanska demokratiens grundvalar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 P. DARMSTAEDTER, NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
inre sammanhang. Den nation, som egde Boston och New Haven, Charleston och
Baltimore, kunde omöjligen Lemna ett annat folk herraväldet öfver Hudsondalen och
hamnen vid dess mynning. Liksom nederländarne utträngt svenskarne, så föll 1664
Nya Nederland i engelsmännens händer. År 1673 kom Nya Amsterdam än en gång
under generalstaternas välde, tills det året därpå åter blef engelskt. Såsom sådant
fick det sitt namn ändradt till New York, efter den engelske prinsen hertigen af
York (sedermera konung Jakob II).
På Nya Nederlands och Nya Sveriges grund uppväxte fyra engelska kolonier:
New York, New Jersey, Delaware och Pennsylvania. Liksom förut Karl I gifvit
den katolske lord Baltimore Maryland som furstendöme, så förlänade Karl II
Pennsylvania åt kväkaren William Penn. Från början var Penns skogsland en
fristad icke blott för hans egna trosförvanter, hvilka visserligen alltid hade stort
inflytande därstädes, utan för förföljda af alla bekännelser och alla nationaliteter.
I motsats till det puritanska Nya England och det aristokratiska Virginia visade
Pennsylvania sålunda denna anda af religiös tolerans, storsinnad humanitet och
vidsynt tillmötesgående mot människor af annan tro och annan nationalitet, utan
hvilken den nordamerikanska unionen ej skulle hafva blifvit den världsmakt, den nu är.
Koloniernas befolkning växte skäligen långsamt under det sjuttonde århundradet,
jämförelsevis raskt under förra hälften af det adertonde. Efter nyare beräkningar
var folkmängdssiffran omkring år 1700 ungefär 105,000 i Nya England, 59,000 i
Nya Nederland och 89,000 i de södra kolonierna; femtio år senare anses dessa
siffror hafva stigit till 400,000 för de norra, 350,000 för de mellersta och öfver 600,000
för de södra. I Nya England var befolkningen nästan enhetlig till nationalitet och
religion, engelsk och puritansk. Äfven i Södern var det engelska elementet afgjordt
förhärskande bland de hvite; dock fanns det här några hugenotter (i synnerhet i
Syd-Carolina), tyskar och protestantiska irländare. Mest blandad var befolkningen
i Nya Nederland; till holländare och svenskar, som först koloniserat härstädes,
kommo engelsmän, skottar och irländare,, några hugenotter och judar men framför
allt tyskar, som särskildt voro talrika i Pennsylvania. Nybyggena lågo mest i
närheten af kusten och följde långsamt vattendragen inåt; det dröjde ända till midten
af adertonde århundradet, innan de första utposterna nådde fram till
Alleghanybergen. I vildmarkerna bakom dessa vågade endast enstaka jägare och handelsmän
fördjupa sig.
Redan under kolonialtiden utbildade sig dessa djupgående ekonomiska och sociala
olikheter mellan landets olika delar, som utöfvat ett så starkt inflytande på Förenta
staternas historia och som än i dag äro af den största betydelse. Särskildt under
inbördeskriget var det vanligt att uppställa Virginias kavaljerer som afkomlingar af
den gamla normandiska adeln gentemot yankees såsom afkomlingar af bönder och
handelsmän. Men det är icke en dylik - för öfrigt obefintlig - olikhet i
härstamningen, som föranledt motsatserna mellan det ekonomiska samhällslifvet i Virginia
och i Nya England, utan det är jordens och klimatets naturliga förutsättningar, som
öfvat det afgörande inflytandet på hushållning och samhällsförhållanden.
Såsom förut nämndt visade sig Virginia synnerligen lämpadt för tobaksodling,
och då rökning på den tiden blef ett mod och tobak fick god efterfrågan på
marknaden, sökte hvarje nybyggare producera så mycket som möjligt af denna vara och
för den skull skaffa sig det mesta möjliga land. Då jorden hade mycket ringa
värde, var det icke svårt att förvärfva jordområden på tusentals, ja ända till femtusen
tunnland, och det uppstod stora latifundier, som ej kostat sina egare mycket mer
än några afgifter och därtill kanske en liten summa i »köpskåb.
Land fattades ej, svårigheten låg i att skaffa arbetskrafter. På 1600-talet redde
man sig ännu mestadels med hvita arbetare, som på mer eller mindre tillåtna vägar
anskaffades i England eller på fastlandet och sedan måste tjena ett visst antal år i
ersättning för den fria öfverfarten. Under tjenstetiden voro dessa så kallade indented
servants underkastade ett mycket strängt husbondevälde, men efter utgången af
densamma fingo de penningar, kläder, vapen och väl äfven ett stycke land, och voro de
vakna och skötsamma, kunde de sedan arbeta sig upp till välstånd och anseende.
När plantagen blefvo större och behofvet af arbetskrafter ständigt ökades, fann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
