Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Den amerikanska demokratiens grundvalar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AMERIKANSKA DEMOKRATIENS GRUNDVALAR.
11
Äldsta vy af Nya Amsterdam (sedan New York).
Originalet i Public Library, New York.
man det fördelaktigare med den arbetsordning, som länge varit i bruk på de
västindiska öarne, eller negerslafveriet. Ty negerslafven måste arbeta för lifstid, hans
afkomma tillhörde husbonden, och det växande behofvet af arbetskrafter kunde utan
svårighet fyllas genom negerhandeln. Redan 1619 eller endast tolf år efter koloniens
anläggning infann sig ett holländskt fartyg i Virginia och sålde tjugu negrer. Det
var början till negerslafveriet i de engelska kolonierna. Under den närmaste tiden
gjorde slafveriet dock ringa framsteg, och år 1650 fanns det icke mer än 300
negerslafvar i kolonien. Men under århundradets sista årtionden ökades oafbrutet
införseln af svarta, och slafveriet växte allt starkare samman med plantageodlingen.
Liksom tobakskulturen befordrade storbruket och storbruket slafveriet, så
befordrade detta i sin ordning storbruket. Ty ju större slafhopen var, dess mindre
blefvo kostnaderna för uppsikt och underhåll af slafvar och dess mer
vinstgifvande affären. Därtill kom, att jordens hastiga utsugning genom
tobaksodlingen föranledde ständigt nya annekteringar af land.
På samma sätt, om också icke fullt så illa stod det till i Nord-Carolina och
Maryland. Plantageodlingens klassiska land blef emellertid Syd-Carolina, där ett
litet fåtal personer förstått att göra sig till herrar öfver all den fruktbara jorden. Här
lågo stora ris- och indigoplantage, som uteslutande sköttes med negerslafvar. Vid
början af det adertonde århundradet bestod befolkningen härstädes till två
tredjedelar af svarta.
Koloniernas näringslif hade gifvetvis det största inflytande på de sociala
förhållandena. Samhällets understa lager bildade de rättslösa negerslafvaFne, föga större
anseende hade de hvita slafuppsyningsmännen och de fåtaliga köpmän, som befunno
sig i kolonien. Småfarmarne förmådde ej hålla ut i konkurrensen med de stora
jordmagnaterna; de drogo därför ut till kanten af bergen i väster, där ett släkte af
frihetsälskande, djärfva och kraftiga gränsbor uppväxte. Men dessa voro så råa och
obildade, att de hvarken i politiskt eller socialt hänseende kunde spela någon roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
