Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Unionens yttre och inre befästande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONENS YTTRE OCH INRE BEFÄSTANDE.
39
J (hank $äu Wfrttiff byt 3 <.«
fra f l /^ $&// Jfi$ h f h
ttrfftv (ff ffi$ HeRNS Af my
Fredén i Gent. Den ryske björnen som fredsmedlare mellan England och Amerika.
Samtida karikatyr af William Charles. Originalet tillhör Historical Society i Pennsylvania.
Under revolutionens och kejsardömets stormiga tider ledo Amerikas redare och
köpmän stora förluster. Under åren 1803-1812 skola icke mindre än 917
amerikanska skepp hafva tagits i beslag af engelsmännen och 558 af fransmännen; embargot
och kriget 1812 vållade rederi och utrikeshandel stora förluster. Liksom i Europa
under kontinentalafspärrningens tid gjorde trots allt äfven i Amerika företagsamma
affärsmän stora vinster under dessa år, då den stora risken uppvägdes af så mycket
större vinstmöjligheter. Tiden för embargot och afbrottet i handeln med England
hade emellertid äfven en annan viktig följd för Amerika. Det kapital, som dittills
upptagits af rederi och utrikeshandel, nedlades nu i industriella företag, och liksom
kontinentalafspärrningen på Europas fastland så hade i Amerika embargot och 1812
års krig till följd en väldig industriell förkofran. I Nya England uppstodo nu
spinnerier och väfverier för ylle och bomull i form af storkapitalistiska företag,
utrustade med maskiner. 1807 sysselsatte bomullsindustrien endast 7,000, 1811 redan
80,000 och 1815 500,000 spindlar. Nya England, som dittills företrädesvis varit
sjöhandelns och fiskeriets land, blef nu ett af världens största industriområden, och
samma tid bevittnade uppkomsten af järnindustrien i västra Pennsylvania.
Fredsslutet hade samma följder för den unga amerikanska industrien som för de
fabriker, hvilka i kontinentalsystemets dagar uppväxt på det europeiska fastlandet.
Engelsmännen sökte till hvarje pris göra sig af med de kolossala förråd, som hopats
under krigsåren, och den amerikanska industrien drabbades sålunda af en
fördärf-bringande konkurrens. Fabrikanternas nödrop föranledde (1816) den första
uttryckligen protektionistiska tariffen, som särskildt gynnade textilindustrien. Det var redan
då afgjordt, att Förenta staterna en gång skulle blifva en stor industristat, och från
den tiden framträder det industriella intresset med själfständiga låter vid sidan af
åkerbruket och sjöhandeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
