- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
53

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Frihet och slafveri.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRIHET OCH SLAFVERI.

35

Bomullsbalar i New Orleans’ hamn.

Teckning efter naturen ur History of North America af Guy Carleton Lee, Philadelphia.

och i det närbelägna New Hampshires författning upptogs 1784 en liknande
bestämmelse, som emellertid endast emanciperade dem, som föddes efter den
tiden. Medan slafveriet sålunda på författningsväg upphäfdes i dessa stater,
utfärdades i Pennsylvania (1780), Connecticut och Rhode Island (1784), New York (1799)
och New Jersey (1804) särskilda emancipationslagar, som skulle utrota slafveriet på
följande sätt: de i staten befintliga slafvarne uteslötos från emancipationen, men de
barn, som de gåfvo lifvet efter lagens tillkomst, skulle vid en bestämd termin (efter
fyllda 21, 25 eller 28 år) blifva fria. Staten New York utfärdade 1817 eri ny lag,
enligt hvilken alla slafvar inom staten försattes i frihet den 4 juli 1827. För att
hindra slafhopens ökning och försäljning af slafvar till Södern förbjöds in- och
utförsel af slafvar.

Denna lagstiftning hade den verkan, att slafveriet småningom försvann, utan att
staten betalt någon skadeersättning eller slafegarne lidit någon kännbarare förlust.
En annan stor seger vann antislafverirörelsen genom den ofvan omtalade artikeln
i Ohio-ordonnansen af 1787, som utestängde slafveriet från hela territoriet norr om
Ohio. Den sista framgång, som slafveriets motståndare tillkämpade sig, var förbudet
mot införsel af negerslafvar öfver hafvet. Redan 1774 hade kolonierna som
kampmedel mot England beslutit att ej mer importera några negrer. Pä
nationaikon-ventet 1787 önskade de norra staterna upptaga ett sådant förbud i
förbundsförfattningen och fingo därvid ifrigt understöd af Virginia och Maryland, som själfva
hade öfverflöd pä slafvar; men Nord- och Syd-Carolina samt Georgia, som hade
behof af ökade arbetskrafter, kämpade emot antagandet af en sådan klausul och
hotade att i sådant fall ej ratificera författningen. Till slut enade man sig därom,
att förbudet mot negerhandel skulle träda i kraft först efter 20 år. Från den l
januari 1808 var det alltså slut med den lagliga slafimporten, och iiegerbefolkningen
var inskränkt till sin naturliga förökning.

Äfven i Södern saknades vid slutet af det adertonde århundradet ingalunda
motståndare till en institution, som ett par mansåldrar längre fram skulle prisas som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free