Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Frihet och slafveri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHET OCH SLAFVERI. 57
VOL. 1.1_________WILLIAM LLOYD GARRISON AND ISAAC KNAPP, PITBLISHERS._________CNO. 22»
BOSTON, MASSACHUSETTS.] OUR CODNTRY is THE WORLD–OTTO COUNTRIMEN ARE MANKIND. [SATURDAY, MAY28,1831.
Rubrik till William Lloyd Garrisons berömda tidning The Liber ator.
Originalet i Kongressbiblioteket i Washington.
Under sådana förhållanden var slafveriets upphäfvande genom de särskilda staterna
ej att tänka på, och en allmän emancipation genom förbundet var en
författningsrättslig omöjlighet. Abolitionisterna inskränkte sig därför tills vidare till att yrka
på slafveriets afskaffande i förbundsdistriktet Columbia och riktade petitioner i den
riktningen till kongressen. Men Söderns män kände nu hvarje diskussion i den
för dem pinsamma angelägenheten som en direkt förolämpning, och år 1836
genom-drefvo de i representanternas hus den så kallade munkorgsresolutionen, enligt hvilken
inga som helst petitioner i slaffrågan vidare skulle få upptagas till behandling i
församlingen. Naturligtvis blef verkan af detta beslut raka motsatsen till hvad man
clärmed åsyftat. Den flagranta kränkningen af en medborgerlig rättighet, som
garanterades i författningen, lemnade agitationen nytt välkommet bevisningsmaterial för
dess påstående, att slafegarne hotade ej blott de svartes utan äfven de hvites frihet.
Hade unionen varit en färdigbildad och till stadga kommen statsorganisation, skulle
det kanhända hafva dröjt ännu flere mansåldrar, innan konflikten kommit till utbrott.
Men unionens ständiga utvidgning och den fortskridande kolonisationen gåfvo
oupphörligt förnyad näring åt striden. Förenta staternas utvidgning på 1840-talet var
icke ensamt ett verk af slafpatronerna, såsom det ofta försäkrats. Och
annekteringen af Texas (1845), som lösslitit sig från Mexiko och begärde att blifva
upptaget i unionen, skulle knappast hafva stött på motstånd af motståndarne till slafveriet,
om dessa icke hållit en så oerhörd tillökning af slafterritoriet för en fara. Äfven kriget
med Mexiko, som följde på annekteringen af Texas, hade icke slafterritoriets
utvidgning utan Kaliforniens eröfring till mål. Men äfven om detta medgifves, låter det
icke förneka sig, att slafegarne varit expansionspolitikens ifrigaste målsmän och
väntade sig politiska och ekonomiska fördelar af densamma. Efter segern öfver
Mexiko uppställde sig den frågan, om slafveriet skulle tillåtas eller förbjudas i de
eröfrade territorierna. I den mexikanska republiken var det ej tillåtet, och det
säger sig själft, att detta blef i Nordens ögon ytterligare ett skäl att motarbeta
ofrihetens införande härstädes. Men Södern, som hoppades att finna ett nytt stöd för
sin politik i de annekterade områdena, om hvilkas jordmån och klimat man hade
en högst ofullkomlig kännedom, fordrade slafveriets tillstädjande i hela området
eller åtminstone en utdragning af Missouri-kompromissens gränslinie ända till Stilla
oceanen, hvarigenom Nya Mexiko, Arizona och Sydkalifornien skulle öppnas för slafveriet.
Då beredde upptäckten af guld i Kalifornien slafbaronerna ett fult streck i
räkningen. Bland de många tusenden, som 1848 drogo ut till guldfälten, var flertalet
arbetare, och dessa voro naturligtvis emot införandet af slafarbete. Den af dem
valda konstituerande församlingen antog 1849 ett författningsutkast, som äfven
inrymde ett förbud mot slafveri. Södern var utom sig af harm öfver att det
värdefullaste stycket af bytet höll på att gå den ur händerna; gång på gång hotade man
rent ut med affall, men då lyckades det genom den så kallade stora kompromissen
af 1850 att än en gång komma till förlikning. Enligt denna blef Kalifornien upptaget
Världshistoria VI. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
