- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
60

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Frihet och slafveri.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60 P. DARMSTAEDTER, NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.

vit en afgjord fiende till slafveriet. Vid presidentvalet 1856 lyckades republikanerna
visserligen ännu icke få sin kandidat (Frémont) fram, men vid valet 1860 segrade
de till följd af det demokratiska partiets splittring. Abraham Lincoln från Illinois
valdes till unionens president.

Lincolns val betydde ingalunda seger för abolitionisterna. Den nye
presidenten var långtifrån att åsyfta slafveriets afskaffande i de särskilda staterna, och
till och med om han för sin personliga del önskade det, så hade han ingen
makt att utföra en sådär önskan. Men med Lincolns val hade ändtligen rättvisa
vederfarits den naturliga utvecklingen inom unionens båda hälfter. Södern hade
- sannolikt för alltid - förlorat den politiska hegemoni den alltifrån början
nästan oafbrutet innehaft p:i
grund af sin fasta
sammanslutning och sin stora
politiska duglighet. Det syntes
sannolikt, att Förenta
staterna för framtiden ej mer
skulle regeras efter
bomulls-odlarnes önskningar och
intressen utan af den
industriellt och kommersiellt högt
utvecklade Norden.

Då funno Söderns ma i
stunden inne för en ski]
-mässa. En del tänkte icl e
på allvar att slita bandet för
alltid. De härmades öfver
allahanda kränkningar oc i
utmaningar, som de ansågo
sig hafva lidit från Nordens
sida, och trodde sig genori
secessionen kunna utöfva e :
tryck, som kunde förskafi a
Södern bättre ställning i e a

ny union. Men rörelsens
ledare ville grunda en
själfständig statsorganisation,
som för alla tider befäste
grundvalarne för Söderns
ekonomiska och sociala lif,
negerslafveriet och
plantagemagnaternas herravälde.

Först af de affälliga
staterna gick Syd-Carolina, som
den 20 december 1860
tillkännagaf sitt utträde ur
unionen, den 9 januari 1861
följde Mississippi och sedan
raskt efter hvarandra
Florida, Alabama, Georgia,
Louisiana och Texas.
Under namnet Amerikas
konfedererade stater bildade
bomullskonungariket en ny
förbundsstat, gaf sig en efter
mönstret af Förenta
staternas konstitution bildad, i
vissa punkter väsentligen förbättrad författning och valde Jefferson Davis till
president. 1789 års verk syntes tillintetgjordt.

Jefferson Davis, de
konfedererade staternas
president.

Efter en tafla af Will. Gari Brown
i Richmond.

Förenta staternas befolkning, som 1830 uppgått till 13 millioner, hade 1860
stigit till 31 millioner och hade alltså under en mansålder mer än fördubblats. Af
sistnämnda befolkningssiffra föllo ungefär 19 millioner på de fria och 12 på
slafsta-terna. I norr växte befolkningen mycket hastigare än i söder. Detta berodde mest
på invandringen från Europa, som under åren 1830 - 1860 uppnått nära 5
millioner, de allra flesta från Storbritannien, Irland och Tyskland. Dessa invandrare
und-veko Södern, som ej had^ någon användning för det fria arbetet; de hjälpte i
stället till med att uppröja d<; stora vidderna i nordväst, som under denna tid började
blifva af så stor betydelse för unionen. På 1850-talet nådde odlingen ända fram till
Minnesota, lowa och Kansas, och vid kusten af Stilla hafvet utbredde den sig i
Kalifornien och Oregon. Det mellanliggande området var ännu obebyggdt, dess
rikedomar orörda. Landthushållningen bildade ännu alltjämt ryggraden i näringslifvet,
men den industriella utvecklingen gjorde raska framsteg. Västerns kolonisering i
förening med invandringens svällande flod utvidgade den inhemska marknaden, de
olika landsdelarnes sammanbindande genom kanaler och järnvägar ökade
afsätt-ningsmöjligheterna. Genom Eriekanalen och ännu mer genom järnvägarne sattes
Västern i nära förbindelse med hamnplatserna vid Atlanten. Med handelns och
industriens utveckling följde städernas tillväxt. 1830 utgjorde stadsbefolkningen en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free