Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Frihet och slafveri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHET OCH SLAFVERI.
61
THE "SECESSION
Sydstaternas affall.
Samtida karikatyr i Kongressbiblioteket i Washington.
däst 7 % af hela förbundets, 1860 hade denna siffra växt till 16 %. New York
räknade nu 800,000 invånare och hade sålunda intagit en plats bland världens största
städer, Philadelphia hade öfverskridit den halfva millionen, och äfven Västern började
få del af industri och storstadslif. I Cincinnati, S:t Louis och Chicago uppväxte
farliga medtäflare till de äldre systerstäderna vid kusten.
Ännu var landets agrariska karaktär för utpräglad, ännu voro möjligheterna för
den enskilde att slå sig fram för stora, för att frånsidan af den kapitalistiska
utvecklingen skulle kunna framträda med större skärpa. Bildandet af
jätteförmögen-heter och af ett egendomslöst proletariat begynte först vid just denna tid. Ännu var
farmarståndet den bestämmande klassen, och landets agrarförfattning, medelstora
egendomar, skötta af egaren själf, stämde väl öfverens med den demokratiska
regeringsformen.
Samtidigt befästes demokratiens grundvalar genom förbättrade
bildningsmöjligheter för folket. Horace Månn, som väl kunde förtjena namnet prceceptor Americce,
grundlade i Massachusetts det moderna amerikanska folkskoleväsendet, som sedan
utbredde sig till andra stater i Norden och Västern och blifvit en af de starkaste
grundvalarne för amerikansk demokrati, amerikansk nationalitet och amerikansk
civilisation. Medan New York under denna tid utvecklade sig till medelpunkt för
det ekonomiska lifvet, utbildade sig Boston till unionens andliga hufvudstad. Ehuru
något aflägset beläget, deltog Nya England ändock i världssamfärdseln och befann
sig, till följd af textilindustriens storartade utveckling, i blomstrande ekonomiskt
tillstånd; tack vare detta och framför allt sin starka mottaglighet för andliga impulser
var Nya England särskildt kalladt att öfvertaga ledningen i Amerikas andliga
odlingsarbete. I New York framträdde väl enstaka stora begåfningar, såsom Edgar
Allan Poe och Walt Whitman, men Nya England egde under tiden från 1830 till
1860 en sådan samling af framstående forskare och litteratörer, att man icke utan
skäl talat om en »ny-engelsk renässans». Vetenskapsmän som historikerna
Ban-croft, Motley, Prescott och Francis Parkman, den oförliknelige skildraren af
Frankrikes och Englands strid om den Nya världen, skalder som Longfellow, Whittier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
