Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Ryssland och den orientaliska frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLAND OCH DEN ORIENTALISKA FRÅGAN.
151
Slaget vid Navarino. Målning af c. Langlois.
öfverenskommelse (sommaren 1827) men icke Österrike och Preussen. Redan förut
hade fördraget i Akkerman till Rysslands fördel löst de mellan denna makt och
Turkiet förefintliga tvistepunkterna (oktober 1826). Att turkarne gifvit efter, hade
berott därpå, att deras försvarskraft för tillfället var djupt nedsatt, därigenom att
sultanen i och för upprättandet af ett regelmässigt infanteri upplöst och under
blodiga strider tillintetgjort janitscharkåren (juni 1826). Men efter ett sådant
medgifvande var Porten så mycket mindre sinnadt att finna sig i en främmande medling
mellan sig och sina egna undersåtar. Hvarje inblandning blef kärft tillbakavisad,
sedan den grekiska nationalförsamlingen i Troezen 1827 valt grefve Kapodistrias
till president i ett oafhängigt Grekland. Emellertid fortfor blodbadet, och en
egyptisk flotta öfverförde redan nya förstärkningar, som i Navarino på sydvästra kusten
af Morea skulle förena sig med trupperna under Ibrahim Pascha. På grund af
ut-tänjbara instruktioner, som uteslöto ett angrepp men gåfvo bemyndigande att fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
