- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
240

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Den andra franska republiken 1848-1852.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

TH. V. HEIGEL OCH W. HAUSENSTEIN, NATIONALITETSRÖRELSENS TIDSÅLDER.

Ludvig Napcjleon under statsstrecket
natten till den 2 december 1851.

Samtida litografi
af G. Bartsch.

som sin förtroendeman en person, som dittills intet parti velat taga på allvar,
Ludvig Napoleon. Det var dem visserligen ej obekant, att han i unga dagar varit i
förbindelse med carbonari och äfven inlåtit sig på andra betänkliga äfventyr, men
hvilken ung man gör icke dumma streck! Och nu var den store Napoleons brorson en
stadgad man på fyrtio år - det var då tid, att han fick klart besked, hvar han
hade att söka sina verkliga vänner. Den förste Napoleon nedslog revolutionens
drake - då kunde man väl äfven vänta af den andre, att han skulle göra slut på
det landsfördäiffliga oväsendet i Paris och återställa ordning och lugn i landet! Så
begaf det sig vid de nya valen i september, att Ludvig Napoleon valdes i icke mindre
än fem departement. Nu tog han också inträde i nationalförsamlingen, men han
uppträdde högst anspråkslöst, begärde endast sällan ordet och lät i öfrigt sitt guld
och sina anhängare verka för sig. De republikanske partiledarne höllo den skygge
mannen för obetydlig och ofarlig. Men de misstogo sig lika mycket härutinnan som
om styrkan af de Idées Napoléoniennes, som borgarkonungen Ludvig Filip och hans
minister Thiers själfva hjälpt fram till betydelse.

När folkrepresentanterna i december 1848 fattade det beslut, att folket genom allmän
omröstning skulle välja en president på fyra år, hade sakerna redan utvecklat sig
därhän, att det ej vidare var tal vare sig om Lamartine eller om Ludvig Filips
ättlingar; valet stod endast mellan de två medtäflarne Cavaignac och Ludvig Napoleon.
Prinsens valmanifest förespegiade landtfolket nedsättning af de tryckande1
grundskatterna och framför allt uppehållandet af lugn i det inre och fred utåt; för att
inverka på borgarklassen betonades starkt tillgifvenheten för en konservativ republik,
de andlige lockades af utsikterna för ett ingripande till förmån för den nödställde
påfven och hans världsliga herradöme samt för undervisningens frihet. Som gammal
konspiratör visste Bonaparte väl, att framgång eller misslyckande för äregiriga planer
alltid beror af vapenmakten, och därför var han framför allt ifrig att systematiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:48:53 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/6/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free