Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Kriget 1866 och det nya Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET 1866 OCH DET NYA TYSKLAND.
291
Kejsar Maximilians af Mexiko död.
Målning af Édouard Manet.
Redan i maj 1865 öfvervägde man i Berlin på allvar frågan om krig eller fred.
Generalstabschefen Moltke försäkrade konungen, att arméen trodde på seger i ett
eventuellt krig, att den enhälligt önskade en öppen annektering af hertigdömena och,
som nödvändig förutsättning därför, ett krig. Däremot var den stora allmänheten ej
stämd för sådana åtgärder. I representanthuset varierades i alla tonarter det temat:
«Icke ett öre åt denne minister!» Denna obenägenhet måste Bismarck också taga
hänsyn till, och då dessutom ogynnsamma underrättelser inträffade från Paris och
Florens - som nu efterträdt Turin som den italienska regeringens residens -bjöd
han till hela Tysklands öfverraskning än en gång handen till förlikning. Under
bemedling af det österrikiska sändebudet i Munchen grefve Blome kom under konung
Wilhelms vistelse vid baden i Gastein ett fördrag till stånd (den 14 augusti 1865),
enligt hvilket förvaltningen af Elbehertigdömena skulle delas mellan Österrike och
Preussen. De genom freden i Wien förvärfvade rättigheterna skulle, »med
bibehållande af de båda makternas rättigheter till bägge hertigdömena i deras helhet, för
Holstein öfvergå till Österrike, för Schleswig till Preussen». Lauenburg afträddes
till Preussen mot en summa af 2 */2 million danska riksdaler, under förutsättning
af ständernas bifall.
Uppgörelsen i Gastein gjorde i alla kretsar det sämsta tänkbara intryck. I
hertigdömena kändes uppdelningen af de »för evigt odelade» landen som en olidlig
våldshandling; i Berlin och Wien voro folkrepresentanterna förbittrade öfver
rege-ringarnes egenmäktiga tillvägagående; äfven England och Frankrike klagade öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
