- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
306

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Fransk-tyska kriget 1870-1871.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306 TH. V. HEIGEL OCH \V. HAUSENSTEIN, NATIONALITETSRÖRELSENS TIDSÅLDER.

ProclamatiOD

L’EMPEREUB

miska och politiska tjenster. Det kan näppeligen betviflas, att den hohenzollernska
kandidaturen till och med skulle hafva uppgifvits i Spanien, om Bismarck icke så
ihärdigt bedrifvit saken för att hafva en vänligt sinnad makt i ryggen på Frankrike.
Att arfprins Leopold hörde sig för hos konung Wilhelm, om han icke genast skulle
afböja anbudet, var endast en handling af personlig uppmärksamhet;
Hohenzollrar-nes katolska gren stod endast i lös förbindelse med familjens öfverhufvud, konungen
hade hvarken befogenhet alt förbjuda eller att godkänna. Men då det med säkerhet kunde

väntas, att det skulle väcka
ond blod i Frankrike, om en
tysk prins upphöjdes på
grannrikets tron, så behandlade
konungen saken med stort
allvar, och den 15 mars 1870
kallade han utom Bismarck
äfven Moltke och Roon till
slottet för rådplägning. Det
blef icke lätt för Bismarck
att öfvervinna konungens och
den kungliga familjens
betänkligheter och göra klart för
dem, att det i lika måtto
gällde husets ära och fördel. Om
kanslerns hållning härvidlag
förestafvats af en afsikt att
reta Frankrike till krig, är en
fråga, där goda grunder
anförts både för och emot.
Sannolikt hängaf sig Bismarck
åt den förhoppningen, att han
skulle kunna lyckas
öfverrumpla den franska
diplomatien med ett fullbordadt
faktum. Med yttersta
motsträf-vighet lät konung Wilhelm
förmå sig »att leka med
elden». Kandidaturen skulle
hållas hemlig till efter
cor-tesvalen, men Prim själf
trodde sig af artighet böra i
förväg underrätta det franska
sändebudet.

I Frankrike uppflammade
genast en lidelsefull
förbittring. Det franska
sändebudet i Berlin Benedetti
beordrades att fråga, om
Preussen hade någon del i planen,
hvarpå statssekreteraren von
Thiele gaf ett nekande svar.

Men detta minskade ej upphetsningen i Frankrike. Napoleons utrikesminister hertigen
af Gramont yttrade den 6 juli i lagstiftande kåren de utmanande orden, att »en makt,
som uppsatte en af sina prinsar på Karl V:s tron, skulle rubba den europeiska
jämvikten och att i sådant fall Frankrike skulle veta att utan tvekan och utan svaghet fylla
sin plikt». Den 30 juni hade Ollivier sagt i lagstiftande kåren: »Aldrig var freden tryggare
än i detta ögonblick», men Gramonts förklaring af den 6 juli utkastade brandfacklan,
och äfven Ollivier, som dittills alltid varit fredens och frihetens förkämpe, anslöt sig i
en handvändning till en politik, som ville genom ett stort slag utåt på en gång göra

A L’ARMÉE.

SOLDATS,

Je viens me mettre å votre tete pour défendre 1’honneur ei le
sol de la Patne

Vous allez combaltre une des meilleures armées de (’Europé;
mais tfautres, qui valaientautant qu’elle, n ont pu résister å votre,
bravoure. II en sera de méme aujourd’hui.

La guerre qui commence sera longue et pénible, car elle
aura pour théåtre des lieux hénssés dobstacles et de forteresses;
mais rien nest au-dessus des eflbrts persévérants des soldats
d Afrique, de Cnmée, de Chme. dltalie et du Mexique. Vous
prouverez une fois de plus ce que peut une armée fran^aise
animée du sentiment du devoir, mamtenue par la discipline. en»
flammée par 1’amour de la Patrie.

Quel que soit le chemin que nous prenions hors de nos
frontiéres, nous y trouverons les traces glorieuses de nos péres.
Nous nous montrerons dignes deux.

La France entiére vous suit de ses voeux ardents et 1’univers a
Jes yeux sur vous. De nos succés dépend le sort de la liberté et
de la civilisation.

Soldats, que chacun fasse son devoir, et le Dieu des armées sera
avec nous!

Au Quarlier impérial de Metz, le 28 juillet 1870.

NAPOLEON.

Napoleon Illrs upprop till arméen den 28 juli 1870.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free