Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Fransk-tyska kriget 1870-1871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 TH. V. HEIGEL OCH W. HAUSENSTEIN, NATIONALITETSRÖRELSENS TIDSÅLDER.
Marskalk Mac Mahon.
Efter fotografi.
första armeens avant-garde,
varseblef fiendens rörelser, gick han
med general von Steinmetz’
samtycke till anfall vid
Colombey-Nouilly den 14 augusti, och under
slagets gång kom hela den första
arméen med i striden. Den
slutade först på natten med att
tyskarne besatte de franska
ställ-ningarne; fiendens aftåg till
Ver-dun var åtminstone hejdadt.
Den 16 augusti fortsattes
slaget vid Vionville, väster om Metz;
nu voro, efter Moltkes direktiv,
både första och andra arméen
med i elden. Till denna dag hör
rytteribrigaden Bredows dödsridt,
då den för att rädda den hårdt
ansatta divisionen Buddenbrock
beordrades mot en af artilleri och
Marskalk F. A. Bazaine.
Efter fotografi.
infanteri betäckt ställning, som ansågs ointaglig. Stormen kostade förskräckliga offer,
men ändamålet vanns; kåren Canrobert var bragt i sådan förvirring, att den ej mer
förmådde genomföra kringgåendet af den vänstra preussiska flygeln. Omsider erhöllo
tyskarne den efterlängtade förstärkningen; prins Fredrik Karl öfvertog ledningen af
striden. »Segerns vågskål vacklade ända till aftonen», erkännes det i den
preussiska generalstabens arbete om kriget. Det hade icke lyckats preussarne att fördrifva
fiendens härsmakt ur dess hufvudställningar, men det hade icke heller lyckats
fransmännen att åter öppna linien öfver Mars-la-Tour.
Men efter Moltkes plan var det icke nog att för Rhenarmeen afskära marschen
till Verdun, den skulle också kastas tillbaka till Metz och därigenom oskadliggöras
för återstoden af fälttåget. Denna uppgift löstes genom slaget vid Gravelotte den 18
augusti. Konung Wilhelm förde själf befälet. Enskilda anordningar hafva äfven
från tysk sida blifvit klandrade, men den med det hela åsyftade uppgiften löstes
äfven denna gång. Efter segern bildades af sju armékårer och två kavalleridivisioner
en armé, som under befäl af prins Fredrik Karl inneslöt Metz. Steinmetz, mot hvars
ohejdade gåpåaretaktik många klandrande röster höjt sig, hade ännu den
tillfredsställelsen att i drabbningen vid Noisseville den 31 augusti och l september
omintetgöra det enda af Bazaine på allvar företagna genombrytningsförsöket; därefter blef
han genom utnämning till generalguvernör i provinsen Posen aflägsnad från arméen.
Medan Bazaine inneslöts i Metz, hade Mac Mahon fört sin armé från Chalöns
till Reims. Kejsaren lät honom själf afgöra, om han därifrån skulle gå tillbaka för
att täcka Paris eller försöka att undsätta Metz. Då det kom underrättelse från
Bazaine, att denne hade för afsikt att bryta sig igenom öfver Sedan till Chålons, bröt
Mac Mahon upp i nordöstlig riktning till Maas. Den tredje och den nybildade fjärde
eller Maasarmeen voro stadda på marsch mot Chålons. Men när Mac Mahons plan
blef bekant i tyska hufvudkvarteret i Bar-le-Duc, beslöts att följa honom.
Fransmännen hade visserligen betydande försprång, men det dröjde icke länge, innan
tyskarne voro dem i hälarne och delvis i förväg. Maasöfvergångarne vid Dun och
Stenay voro den 27 augusti i den fjärde armeens händer. Den 29 slogo sachsarne
vid Nouart, den 30 bayrarne och andra truppdelar vid Beaumont de Faillys och
Douays kårer.
På grund af dessa motgångar uppgaf Mac Mahon tanken på en förening med
Bazaine. Ville han ej öfvergå belgiska gränsen, hade han nu blott den utvägen
öppen att tåga tillbaka till Sedan och Méziéres. Tidigt på morgonen den 31 augusti
framkommo hans af nattmarschen medtagna trupper till den lilla fästningen Sedan.
För att uppehålla de förföljande hade Mac Mahon gifvit befallning att förstöra
Maas-bryggorna, men de viktiga bryggorna vid Donchery och Bazeilles väster och söder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
