- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
312

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Fransk-tyska kriget 1870-1871.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312 TH. V. HEIGEL OCH W. HAUSENSTEIN, NATIONALITETSRÖRELSENS TIDSÅLDER.



Det nederrhenska fysiliärregementet n:r 39
i slaget vid Gravelotte den 18 augusti 1870.

Målning af Emil J. Hiinten. Med
tillåtelse af Fotograf. Sällskapet i Berlin.

om fästningen voro redan besatta af tyskarne. Mac Mahon förfogade ännu öfver
124,000 man, när den tredje och fjärde tyska arméen anryckte (den 31 augusti).
Tidigt påföljande morgon begynte slaget* Bayrarne hade order att taga byn Bazeilles
öster om Sedan, men Lebruns kår, understödd af marininfanteri, försvarade den
härd-nackadt, och i själfva byn måste angriparne försvara sig ej blott mot de fientliga
trupperna utan äfven mot byinvånarne, som sköto ur fönster och källargluggar, tills
de oskadliggjordes genom fruktansvärd vedergällning. Sachsarne stormade la
Mon-celle, gardeskåren Givonne, femte och elfte kåren framträngde i väster. Allt trängre
slöt sig järnringen kring fransmännen; mot aftonen voro alla deras ställningar tagna
och de själfva tillbakaträngda till den trånga fästningsstaden. Kapitulation eller
tillintetgörelse - ett tredje gafs icke vidare. När det stora batteri, som sammändragits
vid Frenois, började utspy sin eld öfver staden och det inom kort började brinna
vid alla gator, lät Napoleon, som uppehöll sig vid hären, hissa den hvita flaggan.
Följande morgon möttes de franska fullmäktige Wimpffen och Faure samt Bismarck
och Moltke i slottet Donchery vid Maas. Omedelbart därpå följde stadens och
fästningens kapitulation, hela den franska härens afväpning och kejsarens bortförande
som krigsfånge till slottet Wilhelmshöhe vid Rassel. Så slutade slaget vid Sedan
med en katastrof, som knappt har sin like i världshistorien. Af de 124,000, som
Mac Mahon fört till Sedan, voro 3,000 fallna, 14,000 sårade, 21,000 fångna; genom
den kl. 12 den 2 september af Moltke och Wimpffen undertecknade kapitulationen
blefvo ytterligare 83,000 man krigsfångar. Många hundra fält- och fästningskanoner,
oerhörda massor af gevär och andra vapen och utrustningspersedlar tillföllo segraren
som byte. Af hela den franska härsmakt, som i juli förts till Rhen och Mpsel, stod
icke en enda kår vidare i fält. Många tusen hade gått under, hundratusenden fyllde
som fångar de tyska fästningarne från Ulm och Ingolstadt till Kolberg och Danzig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free