Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Tyska rikets upprättande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trofaste beskärmaren af allas rättigheter». - Den 18 januari 1871 värdet 170 år, sedan
kurfursten Fredrik III i Königsberg satte konungakronan på sitt hufvud. I den
stora spegelsalen i kungliga slottet
i Versailles, i åsynen af bilder, som
förhärliga Tysklands nederlag och
förnedring, försiggick den
dagen det högtidliga
proklamerandet af det nya riket i
närvaro af talrika furstar samt
militära och civila fullmäktige
från alla tyska stater.
Liksom i Ottonernas och
Hohenstaufernas tider var ett
tyskt rike återigen hjärtat i
det europeiska statssystemet.
Kejsarkronan såsom
centralmaktens symbol hade kommit
till huset Hohenzollern, i öfrigt
anknöt man på intet vis till
det romersk-tyska riket
politiska ideal. Den gamla
kejsartidens missgrepp kunde
ej återupprepas, ett protestantiskt hus
skall aldrig kunna uppställa teokratiska
anspråk. Äfventyrlig romantik hade
i regel ej legat för Hohenzollrarne,
de skulle aldrig förfalla till
karoling-iska planer. Äfven den tyska
folkandan samt rikets författning och
härväsen uteslöto hvarje missbruk
af tysk kraft. Huru kejsar Wilhelm
önskade se det nya rikets makt
utnyttjad, angaf han, då han i sitt
första trontal den 21 mars 1871
förklarade, att Tyskland
»beredvilligt gifver alla andra staters
Oafhängighet den aktning, som det gör
anspråk på för sin egen, att det
*v tyska folket endast i arbetets
tvekamp vill visa sig som
segrare».
Järnkanslern som Roland på Hamburgs Bismarcksmonument af Lederer och Schaudt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
