Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Storindustriens utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16. Storindustriens utveckling.
Friedrich von Hellwald, författare till en kulturhistoria i darwinistisk anda,
säger med rätta: »Maskinen mer än filantropien har gjort slut på slafveriet och
lifegenskapen men endast för att sätta ett slafveri af annan art i deras ställe. Den
har skapat det fjärde ståndet». Det är en egen sak med maskinens sociala
verkningar. Maskinen har ingen metafysisk makt. Och ändå uppnådde den resultat,
som mer eller mindre undandrogo sig mänskligt godtycke. De tekniska
uppfinning-arne berodde till en början kanhända lika ofta af ekonomiska incitament som af
oberoende vetenskapligt experimenteringsbegär. Men det ekonomiska utnyttjandet
af de tekniska uppfinningarne, hvilket förmedlar maskinens kulturella och i all
synnerhet dess samhälleliga verkningar, har i hvarje tid varit omedelbart beroende af
bestämda ekonomiska hänsyn. Så mycket står fast, att utan arbetsmaskinens
inträde i produktionsprocessen skulle kapitalförmögenhetens eminenta tillväxt hafva
varit en omöjlighet men att äfven tillverkningen af de dyrbara arbetsmaskinerna
förutsatt betydande kapitalmassor. Kapitalets egendomsrättsliga karaktär skulle
här visserligen principiellt ej hafva kommit i fråga, men väl kom den historiskt i fråga.
Ty det är ett naket historiskt faktum, att det är privatkapitalismens ekonomiska
system, som i otaliga fall möjliggjort eller åtminstone uppskattat den industriella
teknikens oerhörda framsteg.
Det tekniska arbetet hade under århundradets förra hälft en väsentligen annan
stil än under den senare. Den var ovetenskaplig, naiv. »Utan erfarenhet», sade
för icke länge sedan en festtalare vid Polyteknikum i Aachen, »utan kalkyler
uppsatte man med fri teknisk ingifvelse hvalfbroar af gjutjärn, som än i dag tjena sitt
ändamål. Men förtroendet till dem uteblef till följd af bristen på hvarje
vetenskapligt underlag.» En vetenskaplig järnvägsteknik begynte att kraftigare uppblomstra
först i femte årtiondet. Äfven vid tillverkandet af industriella arbetsmaskiner
tvingades man först på denna tid att riktigt ordentligt tillämpa de allra strängaste
vetenskapliga regler. Af gammalt hade visserligen framställningen af arbetsmaskiner
mindre än annat förmått umbära vetenskaplig kalkylering. Professor Werner
Söm-bart skref i sin »Tysk nationalhushållning i det nittonde århundradet»:
»Uppfinningen af ångmaskinen, som otvifvelaktigt redan är ett barn af
naturvetenskapligt tänkande, tillhör visserligen helt och hållet det adertonde århundradet.
Men vi få icke förgäta, att om än idéen till ångmaskinen, som var född af
naturvetenskaplig modern anda, utvecklat sig i det adertonde århundradet, så förblef
ändock dess utförande ännu djupt in i det nittonde bundet vid den gamla empiriska
teknikens skrankor, och det var mycket trånga skrankor: Med mejsel, hammare
och helt enkla borrningar bedrefs maskintillverkningen i början af det nittonde
århundradet, ännu hade timmermannen därvid mer att göra än klensmeden, ty järnet
vanns likaledes ännu på traditionellt gammaldags manér och var icke att tillgå
i erforderlig mängd. Så att vi väl med rätta kunna säga: Äfven ångmaskinens era
börjar först i det nittonde århundradet, i all synnerhet i Tyskland. Men hvad som
gäller om ångmaskinen, gäller icke mindre för alla arbetsmaskiner - - äfven de
äro icke att anse för barn af den moderna tekniken, så länge som deras tillverkning
ännu fortgår i rent empirisk anda, såsom det ännu i början af det nittonde
århundradet öfverallt var förhållandet.»
På 1840- och 1850-talet följde slag i slag dessa genomgripande resultat af
naturvetenskaplig forskning, som förskaffade århundradets andra tredjedel namn af en
naturvetenskaplig tidsålder och äfven för tekniken öppnade en epok af verkligen
rationellt tillvägagående. Redan 1828 gjorde Friedrich Wöhler genom sin syntes af
urinämnet slut på den mystiska respekten för den organiska materien; den
metafysiska teorien om lifskraften var tillintetgjord. 1842 fann Robert Mayer i sina
undersökningar om värmet lagen om energiens oförstörbarhet. 1844 offentliggjorde
Liebig sina oskattbara »Kemiska bref», 1856 begynte Helmholtz utgifva sin »Handbok
i fysiologisk optik», 1859 utkom Darwins »Arternas uppkomst genom naturligt
urval». Samma år analyserade Bunsen och Kirchhoff spektrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
