Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Den nya nationalekonomiska doktrinen och den frambrytande arbetarrörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 .TH. V. HEIGEL OCH W. HAUSENSTEIN, NATIONALITETSRÖRELSENS TIDSÅLDER.
riska förhållanden det allmänna bytesvärdet framträder i form af varan guld,
så låter det säga sig, att arbetslönen (som inkarnation af arbetsvärdet) ideellt
motsvarar - reeit måste motsvara priset på existensmedlen. Lyckas det köparen af
varan arbetskraft, det är arbetsgifvaren, att fasthålla och utnyttja arbetskraften
utöfver det för dess själfupphållelse, själfförnyelse och fortplantning samhälleligt
nödvändiga tidsmåttet utan att i form af ökad lön ersätta bäraren af
arbetskraften det samhälleliga värdet af öfvertiden, så öfvergår den paritetiska bytesaffären till
ocker. Detta är meningen med det marxska »mervärdes- eller
öfverskottsvärdesbe-greppet», meningen med >det kapitalistiska utnyttjandet af arbetskraften». Frågan
blir nu, hvilka positiva organisationsförslag som resultera ur »Kapitalet».
Nationalekonomen professor Albert Schäffle i Tubingen betonade med rätta, att
»Kapitalet» saknade en systematiskt affattad positiv del. Han säger: »I stället för
att, som det nu är, en-___________ __ ________
produkter af den
sociala produktionen efter
måttet af
arbetsprestationerna eller efter
behofvet; privataffär,
»företag», skulle icke
vidare förekomma, utan
medlemsmässigt, icke
privat produktivarbete
af alla i samhälleligt
ordnade och med
kollektiv kapitalegendom
inrättade
produktions-och omsättningsanstalter, med besoldning i
stället för privata
vinst-och löneförhållanden.
Behofssiffrorna i fråga
om hvarje slags
produkt måste fastställas
af ledningen för
afsättning och produktion
genom en fortgående
officiell undersökning
af behofvet och läggas
till grund för den
sociala driftplanen.
Detta är kollektivismens allmännaste karaktär gentemot kapitalismen, kvintessensen
af arbetets offentliga organisation i motsats till den konkurrensanarki, under
hvilken, enligt socialisterna, den samhälleliga ämnesomsättningens stora uppgift, den
sociala varuproduktionen och varufördelningen, ej framstår som en enhetlig,
medveten socialfunktion utan är öfverlemnad åt spelet af en anarkisk konkurrens och
privatjäktandet efter de största privatportionerna.»
»Kapitalet» lyckades icke omedelbart påverka arbetarrörelsen. Arbetets
dialektiska hållning gjorde det till en vetenskaplig företeelse af första rang. Men Marx gjorde
proletariatet äfven populär-vetenskapliga tjenster. Hans och Engels’ kommunistiska
manifest, som först framträdde i februari 1848, var skrifvet på uppdrag af det 1836
grundade internationella kommunistförbundet. Grundläggande idéer i »Kapitalet»
hade legat in nuce redan i det kommunistiska manifestet. Det ställde samhällets
historia under klasskampens synpunkt. Borgarklassen hade tillkämpat sig sin
maktställning genom energisk klasskamp med feodalismen. Under bourgeoisiens
herradöme utvecklade sig ett nytt stånd, proletariatet, som under det nittonde
århundradet begynte förstå och känna sig själf som socialhistorisk klassenhet. Klasskampen
mellan bourgeoisie och proletariat är oundviklig, den mognar till afgörande. Bourge-
hvar, som eger kapital,
af privatintresse
enskildt öfvertager en del
af den nationella
totalproduktionen och
endast i det så att säga
hydrostatiska
mottryc-ket från alla andra
vinstkonkurrenter
röner ett socialt
inflytande, skulle i
socialiststaten organisationsmedlet för allt
varu-frambringande och all
varucirkulation, d. v. s.
kapitalet såsom
inbegrepp af
produktionsmedlen, från början
som gemensam
egendom tillhöra
samhället, hvars
kollektivorgan å ena sidan skulle
sammanhålla alla
specialarbetskrafter i
social arbetsfördelning, å
andra sidan fördela alla
Karl Marx.
Efter fotografi.
Med tillstånd af Fotogr. Sällsk. i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
