Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Den nya nationalekonomiska doktrinen och den frambrytande arbetarrörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 TH. V. HEIGEL OCH W. HAUSENSTEIN, NATIONALITETSRÖRELSENS TIDSÅLDER.
kael Bakunins idéer, sedan denne år 1868 ställt sig i medveten motsats till Marx genom
att separera sig och grunda VAlliance Internationale de la démocratie sociale. Marx
behöll dock flertalet. En samverkan mellan de anarkistiska och socialistiska
grupperna var omöjlig; en skarpare programskillnad än den, som består mellan
socialism och anarkism, låter ju ej tänka sig. Efter en tids vegeterande upplöste sig
den stympade Internationalen år 1876.
Proletärmassorna hade tagit föga intryck af de snart sagdt akademiska
diskussionerna på de internationella kongresserna. De voro i längden icke i stånd att se
ut öfver gränserna för sin egen trånga lifskrets eller att öfvervinna lokala,
parti-kulära och nationella organisationsformer. Den engelska arbetarrörelsen gick, nästan
genast den uppkom, öfver till direkt praktiska uppgifter. Utan sinne för det
spekulativa eller för den po-
litiska och ekonomiska
deduktionens lockelser
skaffade den sig redskap
för sin själfbefrielse i
sina yrkes- och
kamratorganisationer samt i
kartismen.
Begynnelsen till den
moderna engelska
arbetarföreningsrörelsen kan
förläggas till år 1825,
då koalitionsförbudet
upphäfdes, eller till år
1834, då den Owenska
Grand National
Consolidated Trade Union
grundades. Fackförbundet,
som inneslöt de mest
skilda yrken och redan
’under de första
veckorna af sin tillvaro
räknade en half million
medlemmar, röjde en
betydande revolutionär
energi. Det visade sig snart,
att det nationella förbun-
Ferd. Lassalle.
Efter fotografi.
Fotogr. Sällskrts i Berlin förlag.
det icke uppbars af sina
medlemmars varaktiga
förtroende.
År 1851 grundades
»maskinarbetarnes
förenade sällskap». Det
befattade sig uteslutande
med de allra närmast
liggande uppgifterna,
organiserade en
fackunderstödsförening för
arbetslösa, en yrkeskassa till
understöd åt resande
förbundsmedlemmar,
olycksfalls- och
begrafningskassor för
yrkesbröder, upprättade en
stab af
fackföreningsfunktionärer och höll
sina finanser i oklanderlig
ordning. Detta exempel
vann efterföljd i
England, på kontinenten och
i Förenta staterna. Efter
1860-talet fylldes
arbetsklassens politiska rörel-
se mer och mer af
yrkesandan. Detta blef så mycket mer möjligt, som den kartistiska rörelsen började
afstanna, sedan Disraeli år 1867 genomfört sin demokratiska parlamentsreform.
Den kartistiska rörelsen, som tagit afgörande fart med år 1837, var en
socialekonomisk folkrörelse i politisk form. En kartistisk agitator har uttryckligen
karakteriserat kartismen som en ekonomisk-politisk och socialpolitisk rörelse;
hans ord ^har blifvit ett stående epitet till kartiströrelsen: »Kartismen är ingen
politisk fråga utan en knif- och gaffelfråga; kartismen, det vill säga god bostad,
god mat och dryck, god utkomst och kort arbetstid». Folkkartan af 1836 fordrade
afskaffandet af valcensus samt allmän rösträtt. Det är samma tanke, som Lassalle
företrädt med outtröttlig energi: eröfring af politisk makt genom den allmänna
rösträtten som medel, radikal socialreform som mål.
Fackföreningsrörelsen är i själfva verket något helt annat än de franska
utopisternas agitation för kommunistiska modellstater, som också slutade med att de
flydde till Amerika för att anställa sina försök i lufttomt rum. Den moderna
fackföreningsrörelsen framväxte däremot organiskt ur den kapitalistiska produktionen.
Den höll sig energiskt innanför den kapitalistiska näringsrättens gränser och midt
emellan kapitalistiska konkurrenter. Men den är något särskildt genom sin anda
och sin demokratiska läggning. Det är mycket befogadt att benämna de tjuguåtta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
