- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
352

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andlig odling. - 18. Förändringar i världsåskådningen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


A. Chenavard se.

18. Förändringar i världsåskådningen.

Den andra tredjedelen af det nittonde århundradet stod till sin andliga karaktär i
skarp motsats mot den första. Den bekämpade den klassiska och ännu häftigare
den romantiska tankevärldens allmåinna traditioner, alltså den filosofiska
spekulationen, den positiva kristendomen, den politiska konservatismen, den historiska
kontinuiteten.

Den historiska kritikens framåtskridande var omisskännligt. Den klassiska
häfda-forskningens teknik fick i Rankeskolan, i synnerhet genom den seminaristiska
studiemetoden, sin fulländade utbildning på 1850-talet. Historiens filosofi och den högre
historiska metodläran fortforo att utveckla sig. Hos tidens främsta historiker låg
till och med en kraft, som gick långt utöfver det historiska. Theodor Mommsens
historieskrifning var en dold protest mot reaktionens politiska sterilitet, Michelet
åsyftade en demokratisk propaganda, Carlyle ropade efter drifvande personligheter.
Hos Taine och Buckle kom en ointresserad, beklämmande, nästan pessimistisk
saklighet till uttryck. Hos Bruno Bauer yppar sig tidens andliga nöd i ett
innerligt behof af en ny, naiv kultur, och i denna längtan förnimmas svaga
socialistiska anslag. Knappt någonstädes frambryter Bauers världsåskådning klarare än
i de tämligen opåaktade uppsatser, som han 1852 publicerade i Daily New York
Tribune rörande ämnet »Ryssland och den germanska världen». Han ser blott en
enda räddning: Upphäfvandet af den västerländska statskulturen. Västern måste
offra sin egen historia. Västerlandets kulturhistoria har förlorat sin alstringskraft.
Statskulturens sjukdom är i Bauers ögon ett symptom af hela den västerländska
kulturens dekadans.

Bauers kulturfilosofi är kulturfilosofisk nihilism. Den ryska nihilismen som
världsåskådning var i grund och botten dess själsfrände.

Hvad var den ryska nihilismen? Pavel Petrovitj, onkeln med den engelska
kulturen från Baden-Baden, ironiserar nihilisten Basarov i Turgenjevs roman med ^ttran-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free