Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Förändringar i världsåskådningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRÄNDRINGAR I VÄRLDSÅSKÅDNINGEN.
355
Missnöjet synes utgöra den mänskliga tillvarons väsen. Den outhärdliga
spänningen utlöses endast genom viljans eliminerande. Moraliskt ©intresseradt, kyligt,
upphöjdt åskådande af idéerna, det vill säga af världsviljans fullkomliga, specificerade
idealrealiteter är hvilji och mål. Men detta åskådande är geniets, det högsta
filosofiska konstnärskapet^* privilegium. Absolut viljelöshet är slut på pessimismen, är
det utommoraliska bortom, är nirvana. Schopenhauers storhet ligger ej i en strängt
vetenskaplig deduktiy förmåga utan i den lyriska makten af hans filosofi, i hans
andes mera diktandet än vetenskapliga kompositionsförmåga, i den impressionistiska
omedelbarheten af hans filosofiska förnimmelser. Hans filosofi eger en upphöjdhet
som intet system under århundradet, men den eger icke denna inre säkerhet, som
höjer sig till och med
lingen af i ägget
fullkomligt förebildade
delformer. Men redan vid
midten af det adertonde
århundradet kom man
till den öfvertygelsen, att
utvecklingen fortginge
i en kontinuerlig följd
af nybildningar.
Darwins lära kulminerade
i den tesen, att de högre
djur- och växtformerna
uppstått genom
utveck-lingsmässigombildning
ur lägre och
okomplicerade former.
Utvecklingen försiggår
hufvudsakligen genom att
föräldrarnes
egenskaper ärfvas af deras
des-cendenter samt genom
den i
variabilitetsprincipen formulerade
beständiga anpassningen
af individer och
individgrupper efter deras miljö; måttet af anpassningsförmåga bestämmer utgången i
kampen för existensen. Det naturliga urvalets princip, de fullkomligare typernas
instinktiva förkärlek för hvarandra befrämjar utbildningen af pregnanta arter och arttyper.
Af särskildt intresse för samtiden var naturligtvis människans ställning i detta
naturhistoriska sammanhang. I denna fråga har Darwin uttalat sig med
omisskännlig tydlighet och beundransvärd försiktighet. »De flesta naturforskare hafva
följt Blumenbach och Cuvier och ställt människan i en särskild ordning inom
djurriket under namnet tvåhändta. Nyligen hafva däremot många af våra bästa
naturforskare återvändt till den förut af Linné uttalade åsikten och ställt människan i
samma ordning som fyrhändta varelser under det gemensamma namnet primater.
Den store anatomen och filosofen Huxley har utförligt utvecklat denna fråga och
kommit till den slutsatsen, att människan i alla delar af sin organisation mindre
afviker från de högre aporna, än dessa skilja sig från de lägre medlemmarne af
samma grupp. Därför är det icke motiveradt att ställa människan i en särskild
ordning. Däremot skiljas de människoliknande aporna, gorillan, chimpansen,
orang-utangen och Hylobates, af de flesta zoologer som en särskild grupp från öfriga
apor i Gamla världen. Medgifves detta, kan man äfven draga den slutsatsen, att
någon gammal länk inom denna antropomorfa undergrupp gifvit upphof åt
människan. I jämförelse med sina djuriska släktingar har människan i inre
hänseende utan tvifvel undergått mycket flere modifikationer och det hufvudsakligen till
följd af sin betydligt utvecklade hjärna och sin upprältstående ställning. JDet oak-
j o –
öfver det ädlaste patos
och som förlänar
Friedrich Albert Langes
världsåskådning dess
trollmakt.
Emellertid blef det
naturvetenskapen själf,
som mer än all
filosofi visade naturalismen
tillbaka inom
skrankorna, nämligen
naturvetenskapen i Darwins
mening, som med mera
smak än den
darwini-stiska skolan afhöll sig
från naiva filosofiska
anspråk. Själfva
utvecklingstanken var af
äldre datum. Den äldre
utvecklingsläran, som
betecknas med namnet
»evolutionsteori» och
»preformationsteori»,
hade antagit utveck-
Charles Darwin.
Efter fotografi.
Med tillstånd af Fotogr. Sällsk. i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
