Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Adertonhundrasjuttiotalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADERTONHUNDRASJUTTIOTALET.
405
En parlamentarisk
frukost-risp hos furst Bismarck.
Målning af Ernst Henseler. F.
Hanf-staengls Fotogr. förlag i Munchen.
till produktionsmedlen. Men en sak var dock vunnen: staten hade principiellt
upp-gifvit sin passiva hållning äfven i fråga om det sociala lifvet och visat sig uppfatta
sina plikter och rättigheter gentemot de uppväxande sociala motsatserna. I skarpaste
motsats till den allmänna meningen och de härskande teorierna hade Bismarck fört
den åskådningen till seger i Tyskland, alt en af statens viktigaste uppgifter var att
återställa och betrygga den sociala freden och att staten rubbade grundvalarne för sin
egen makt, när den försummade denna uppgift; därför blef inledandet af den sociala
lagstiftningen af epokgörande betydelse för Tyskland och af mönstergifvande inflytelse
för andra kulturstater.
Trots så många enstaka motgångar gjorde sig Bismarcks öfverväldigande
stats-mannastorhet alltid åter gällande äfven i nu skildrade strider och på områden, som
från början voro främmande för honom. Tänka vi oss för ett ögonblick, huru riket
skulle hafva tett sig, om han kunnat utan afprutning föra igenom sina stora
tankar: finansiellt oberoende, betryggadt genom de fulla tullinkomsterna,
tobaksmonopolet och besittningen af alla de tyska järnvägarne; utdelande åt de särskilda staterna
af sina flödande öfverskott i stället för att behöfva tigga vid deras dörrar; därtill i
intimaste förbindelse med hela arbetarmassan genom den stora
riksförsäkringsanstalten. Hade liberalernas flertal, såsom det senare skulle göra utan betänkande, på
1870- och 1880-talet med full energi omfattat alla dessa planer och Bismarck icke
behöft bemöda sig om en konservativ-klerikal majoritet, så skulle äfven rikets och
de särskilda staternas politik i allmänhet och särskildt på det andliga lifvets område
hafva fått en annan prägel. Huru som helst se vi tydligt af dessa strider om
grundvalarne för det offentliga lifvet i det nya riket, hvilka togo alla krafter i anspråk,
att äfven Tyskland hade behof af fred och att det tills vidare icke heller här var att
tänka på en vidtgående och framträngande politik; här var man glad att kunna i rö
ordna sina egna angelägenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
