Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Den tyska kolonialmaktens uppkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA KOLONIALMAKTENS UPPKOMST.
475
Bulgarisk militär i
slaget vid Slivnitsa.
Originalteckning af Fr.
Am-ling i fiber Land und Meer.
hade afgörandet öfver alla viktiga frågor. Med folkets växande förbittring mot
Ryssland kom fursten i elt mycket svårt läge, och det blef alltmer uppenbart för honom,
att han hade att välja, om han ville vara en för landet förhatlig rysk ståthållare
eller en ryssfientlig nationell regent. För att icke förlora Rysslands välvilja tog han
det ödesdigra steget att sätta den bulgariska författningen ur kraft och af tsaren
utbedja sig ryska generaler till att sätta landet i skick och ordning. Beredvilligt
ställdes till hans förfogande tre dylika män, som öfvertogo inrikes-, justitie- och
krigsdepartementen. Mest bekant bland dem blef krigsministern general Kaulbars.
Faktisk-hade fursten härigenom afstått från all egen regeringsmakt.
Men detta system kunde endast öka det djupa missnöjet inom landet, och från
de nationellt sinnade bulgarernas sida inpräglades det oaflåtligt hos furst Alexander,
att han i sällskap med ryssarne förr eller senare måste gifva sig ut ur landet, om
han icke toge hänsyn till de nationella krafven. Alexander, som väl senterade det
ovärdiga i sin ställning och för öfrigt personligen behandlades hänsynslöst af de
ryska ministrarne, gick till sist in på bulgarernas kraf. I samförstånd med det
nationella partiets främsta ledare Karavelov, Zankov och Stambulov beslöt han hösten
1883 att återställa den suspenderade författningen utan att först hafva hört sig för
hos de ryska ministrarne. Denna ovanliga yttring af själfständighet föranlät de ryska
ministrarne att nedlägga sina ämbeten, och tsaren utströk furst Alexander ur den
ryska armeens rullor och hemkallade alla ryska officerare och ämbetsmän i Bulgarien.
Det hade 1878 uppväckt den största harm hos bulgarerna, att deras område
blifvit sönderstyckadt i två särskilda stater. Detta tillstånd uppfattade de allmänt som
ett provisorium, hvilket man vid första gynnsamma tillfälle borde göra slut på. Nu
utöfvade det nationella partiets seger i Bulgarien en oemotståndlig dragningskraft
på folket söder om Balkan. I september 1884 kom det till en oblodig revolution i
Filippopel. Den turkiske ståthållaren blef tillfångatagen utan att hafva gjort något
motstånd, turkarne drefvos ur landet, och Östrumiliens förening med furstendömet
Bulgarien proklamerades. Efter någon tvekan mottog furst Alexander på Stambulovs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
