Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Bismarcks afgång och följderna däraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
E. BRANDENBURG, UPPKOMSTEN AF ETT VÄRLDSSTATSSYSTEM.
ligen eftertryckligt rasfrändskapen mellan engelsmän och tyskar och uttalade sig
upprepade gånger för fast samverkan i internationella frågor.
Men i samma mån som intimiteten mellan England och trippelalliansen växte
äfven vänskapen mellan Ryssland och Frankrike1. Dittills hade tsaren alltid
bortstötts af den republikanska statsformen och de ständiga partiväxlingarne i Paris.
Men denna motvilja hade börjat försvagas genom den intima ekonomiska förbindelse,
som uppstått genom de franska lånen till Ryssland. Tysklands närmande till
England i förening med det förut omnämnda tullkriget mellan Tyskland och Ryssland
gaf sista anledningen till en fullständig förändring i kejsar Alexanders hållning. Det
första yttre tecknet därtill var det besök en fransk flotta under amiral Gervais år
1891 aflade i Kronstadt; den emottogs på det högtidligaste af tsaren. Det gick
så långt, att själf-
att
härskaren stående
åhörde marseljäsen.
Alexander och
presidenten Carnot
uttryckte i telegram
till hvarandra de
båda folkens och
staternas ömsesidiga
sympatier. Då
Gervais kom till
Moskva, sade honom en
rysk general i ett
offentligt tal, att
Ryssland var beredt
att gripa till vapen,
så snart Frankrike
gjorde det. Två år
senare besvarades
visiten genom ett ryskt
eskaderbesök i
Toulon, hvarunder
entusiastiska telegram
Medalj öfver det rysk-franska närmandet.
Originalet i Kgl. myntkabinettet i Berlin. (Baksidan).
växlades. År 1895
kallade den franske
ministern Ribot i ett
tal den ryske tsaren
för Frankrikes
»förbundne». Likartade
uttryck återgingo i
de tal, som höllos
vid Nikolaus II:s
besök i Paris 1896 och
presidenten Faures
motbesök i
Ryssland 1897. Af allt
detta måste väl den
slutsats dragas, att
det äfven kommit
till någon inbördes,
skriftlig förbindelse
mellan de båda
landen. Enligt
Rysslands försäkringar
hafva dessa
öfver-enskommelser i alla
fall haft rent defensiv karaktär; de båda staterna ville bistå hvarandra, ifall den
andre blef angripen, men icke, om en af dem själf började krig. Det skulle ju också
hafva varit emot Rysslands intresse att ovillkorligen och utan hänsyn till sina egna
behof göra sig till den grad beroende af Frankrike, att det varit tvunget att
ovillkorligt taga del i ett franskt revanchekrig mot Tyskland.
Af denna förskjutning af de europeiska maktförhållandena hade utan tvifvel
England dragit största vinsten. Förut inskränkt till defensiven kunde det numera, sedan
fastlandet var uppdeladt i två fientliga läger, gå vidare i utvidgandet af sina gränser.
Det sydafrikanska kompaniets framträngande under ledning af Cecil Rhodes i
Mata-belelandet, där man hoppades finna nya guldfält, ledde till en konflikt mellan
England och Portugal, hvilket senare betraktade det mellan dess västkust- och
östkustbesittningar belägna centralafrikanska området som sin intressesfär. För att gifva
eftertryck åt dessa anspråk hade en portugisisk expedition år 1889 framträngt till
Makololo-området, men den engelske konsuln hade i sista ögonblicket före dess
ankomst hissat den britiska flaggan. Den portugisiske ledaren major Serpa Pinto lät
dock icke däraf förskräcka sig utan skred till våldsamheter mot de därvarande
höfdingarne och tog äfven ett par engelska fanor, som befunno sig bland dessa
höf-dingars förråd. Så snart detta blef kändt i England, protesterade ministären
Salisbury mot det skedda och fordrade de portugisiska truppernas återkallande. Dåden
portugisiska regeringen gjorde svårigheter, hotade den engelska att afbryta de
diplomatiska förbindelserna, om man icke ofördröjligen skickade telegrafisk order till major
Serpa Pinto att draga sig tillbaka. Engelska krigsskepp visade sig utanför den por-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
