Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Bismarcks afgång och följderna däraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISMARCKS AFGÅNG OCH FÖLJDERNA DÄRAF.
495
allt ut på att utveckla den lokala själfstyrelsen och undervisningsväsendet samt att
lösa de sociala frågorna. Under hans ledning genomförde de liberale lagar om
själf-styrelsens utsträckning till kyrkoförsamlingarne och om progressiv inkomstskatt.
Däremot satte sig äfven Rosebery emot planen på en ekonomisk sammanslutning
af det britiska riket, så mycket han än önskade en närmare politisk förbindelse
mellan de olika delarne. Denna ståndpunkt vidblef han äfven oafsedt de beslut,
till förmån för koloniernas gynnande i fråga om tullar, som 1894 fattades på en
konferens af de koloniala handelskamrarne i Ottawa.
I Englands yttre politik kunde ministerskiftet af år 1892 ej medföra någon
afgörande förändring, då ledningen på detta område från början tillhörde Rosebery,
hvars uppfattning
i fråga om
utrikespolitiken föga
skilde sig från de
konservatives. Det var
hans öfvertygelse,
alt ledningen af
utrikesärendena
borde vara så
oberoende som
möjligt af
partisynpunkter och
uteslutande inriktad
på statens
gemensamma intresse.
Motsatsen till
Ryssland och
Frankrike fortfor och gaf
färg åt Englands
afrikanska och
asiatiska politik. I
Asien lyckades det
att starkare fästa
emiren af
Afganistan vid England
genom att höja
hans årliga
underhåll och att
befästa ställningen vid
Drottning Viktoria af England.
Efter fotografi.
öfre Mekong
genom ett fördrag
med Kina.
I Sydafrika
förblef Cecil Rhodes
den förnämste
förkämpen för den
britiska politiken.
Han var prästson,
född i
Herfordshire 1853, och
hade vid sexton års
ålder kommit till
Sydafrika för att
i dess varma och
torra klimat finna
bot för en
lungsjukdom. Just vid
den tiden hade
de första
diamant-grufvorna blifvit
upptäckta. Rhodes
gick med i de nya
grufföretagen, och
genom
utomordentlig affärsskick-lighet och
hänsynslöshet samt en
framstående orga-
nisationsförmåga förstod han att småningom vinna en ledande ställning. Grundandet af
»De Beers-grufbolag», i hvilket Rhodes hade stor andel, hörde till de första försöken att
gifva rationell gestalt åt den dittills planlösa och primitiva grufdriften; inom få år
lyckades detta bolag sätta sig i besittning af alla andelarne i de Beers-grufvan. Sedan
begynte en förbittrad konkurrensstrid med det af Barnato ledda andra bolaget, som egde
Kimberley-grufvan; det slutade med Rhodes’ seger och de Beers-bolagets inköp af alla
dia-mantgrufvorna (1889). Nu först kunde uppsökandet af de kostbara stenarne drifvas
planmässigt och med användning af alla den moderna teknikens medel. Men dessa stora
framgångar tillfredsställde icke en man som Rhodes. Då han fortfarande arbetade att
sätta bolaget i besittning af alla sydafrikanska områden, där man väntade att finna
diamanter eller guldfält, och då förutsättningen för en ordnad drift öfverallt var ordnade
politiska förhållanden, blef han på samma gång en förkämpe för den britiska
utvidgningspolitiken i Sydafrika, i all synnerhet sedan han äfven blifvit premierminister
i Kapkolonien. Van att drifva allt han tog sig för i största skala fattade Rhodes
den djärfva tanken att skapa ett sammanhängande britiskt område från Kap till
Kairo. Oafsedt genom landförvärf norr om Kaplandet skulle denna plan förberedas
genom en transafrikansk telegraflinie, som sedan skulle efterföljas af en liknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
