Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Österns uppvaknande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTERNS UPPVAKNANDE.
499
Japanska fångar marteras af kineser.
Kinesiskt original-träsnitt.
århundraden hållits utestängd från världslig myndighet. Egentliga orsaken till denna
rörelse var önskan att sammangjuta den löst hopfogade japanska feodalstalen till en
fast politisk enhet och därigenom gifva den kraft att stå emot de hatade främlingarne.
Men äfven efter mikadons seger var det icke att tänka på främlingarnes fördrifvande
med våld, innan man tillegnat sig deras egna maktmedel. Endast om man själf
försett sig med europeiska gevär, kanoner, krigsskepp och järnvägar, kunde det
blifva möjligt att hindra européerna att tränga djupare in i landet; intill dess att
så skett, måste man emellertid undvika hvarje konflikt. Mikadon lofvade alltså
européerna lätt upprätthålla de förut ingångna handelsfördragen. Byggandet af en
järnväg från Tokio till Yokohama (1870) och införandet af postinrättning efter
europeiskt mönster (1871) voro de första trefvande stegen på den väg, som den nya
regeringen slagit in på. För att utveckla landets krafter infördes år 1872 allmän
värnplikt och allmän skolplikt, och hären organiserades efter tyskt mönster.
Huruledes den politiska revolutionen sedan efterföljts af en ekonomisk och
naturahushållningen öfvergått till penninghushållning och modern storindustri, kan här icke
skildras. Kronan på det politiska reformverket sattes år 1889 genom införandet af en
författning efter europeiskt mönster. Ehuru framsprungen ur främlingsfientliga motiv
och alltjämt uppburen af sträfvandet att häfda landets själfständighet och andliga
egenart kom reformrörelsen i Japan faktiskt att leda till landets europeisering i
tekniskt och organisatoriskt Hänseende. Men alltjämt bemödade man sig att så mycket
som möjligt utestänga europeiskt kapital och europeiska arbetsledare; för att hålla
sig oberoende af sådana skickade man i stället japaner till utlandet att där utbilda
sig till lärare för sina landsmän.
Mycket mera begränsad blef Kinas inre omdaning. Här ledde förbindelsen med
utlandet endast till upprättandet af ett ständigt ministerråd på tio ledamöter, kalladt
Tsungii-Yamen, och af kinesiska beskickningar i utlandet. Sedan 1876 regerade till
namnet den omyndige kejsaren Kvang-Siu, i verkligheten hans faster kejsarinnan
Tse-Hi. Under hennes tid lyckades-en och annan kines, som genom umgänge med
européer fått en förmånligare uppfattning af den främmande kulturen, vinna ett visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
