Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den amerikanska imperialismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,&1S E. BRANDENBURG, UPPKOMSTEN AF ETT VÄRLDSSTATSSYSTEM.
Så stodo sakerna, då det amerikanska krigsskeppet »Maine» i februari 1898
förstördes genom explosion i Habanas hamn. Olyckan var säkerligen ett verk af
infödde, föröfvadt utan den spanska regeringens vetskap och vilja. Härpå följde ett
lifligt meningsutbyte mellan Amerika och Spanien, och krigspartiet fick allt flere
anhängare inom kongressen. Då lugnet icke återkom på Cuba, uppställde Mac
Kinley slutligen ett ultimatum, som fordrade öns fullständiga frigörelse från Spanien.
Detta kraf afböjdes, och så bröt kriget ut.
Kriget tog genast en ogynnsam gång för spanjorerna såväl i Västindien som i
Östasien. Spanien var på intet vis rustadt till ett sådant krig, dess skepp voro
föråldrade, försedda med dålig ammunition och ofullständigt bemannade; dessutom
felades det penningar. Först lyckades den amerikanske amiralen Dewey fullständigt
tillintetgöra spanjorernas östasiatiska flotta vid Cavite på Filippinerna (den l maj).
Amerikanerna trädde i nära förbindelse med de upproriske därstädes, som leddes af
Aguinaldo, och härmed voro dessa öar för alllid förlorade för Spanien. Några
veckor därefter blef den spanske amiralen Cervera med den västindiska flottan
innestängd i Santiago på södra kusten af Cuba, och vid ett försök att genombryta de
amerikanska linierna blef han fullständigt slagen. Santiago måste kapitulera den
15 juli, Filippinernas hufvudstad Manila den 13 augusti. Äfven Puerto Rico besattes
af amerikanerna. Förenta staterna rustade sig nu till angrepp på Spaniens europeiska
områden för att framtvinga freden. Men dessa planer väckte betänkligheter äfven
hos andra europeiska makter. Frankrike erbjöd de båda makterna sin bemedling,
och efter långa underhandlingar kom freden till stånd i Paris den 10 december.
Genom den afstod Spanien från alla sina kolonier i Västindien och Östasien möten
ersättning af 20 mill. dollars. Filippinerna och Puerto Rico införlifvades med
unionsområdet, men Cuba skulle blifva en själfständig stat.
Genom detta framgångsrika krig hade Förenta staterna gjort sitt inträde i
världsmakternas krets; de kunde i framtidens världspolitik ej förbigås, när det blef fråga
om Östasien eller Stilla hafvet.
Spanien har ej förmått hemta sig efter det svåra slag, som drabbade det i kriget
med den amerikanska unionen. Dess sjömakt var tillintetgjord, och med sina dåliga
finanser hade det ingen möjlighet att återställa den. De inre partistriderna fortforo
på det gamla viset, endast ytterligare förbittrade därigenom, att hvartdera partiet
sköt skulden till de svåra nederlagen på det andra. Sommaren 1899 beslöt Spanien
att för en summa af 25 millioner pesetas sälja sina återstående besittningar i Stilla
hafvet, Karolinerna, Marianerna och Palau-öarne, till Tyska riket. Efter detta hade
Spanien endast kvar Kanarie- och Guineaöarne samt på det afrikanska fastlandet
de så kallade Presidios och kustremsan väster om Sahara; dess roll bland
kolonialstormakterna är definitivt slut.
En annan viktig följd af kriget var fullbordandet af Stilla hafvets uppdelning.
Redan under kriget hade den amerikanska flaggan å nyo hissats på Hawaii. Efter
freden tillkännagafs ögruppens inkorporering och upptogs Hawaii i unionen som
territorium. Andra små ögrupper besattes nu af Frankrike och England, men Samoa
blef till följd af nya tvister mellan de tre skyddsmakterna i november 1899 deladt
mellan Förenta staterna och Tyska riket. Amerika erhöll ön Tutuila, Tyskland
Opolu och Savaii, under det att Salomonöarne som ersättning öfverlemnades åt
England. Så hade Förenta staterna fattat fast fot på tre ställen i Stilla hafvet, på
Hawaii, Samoa och Filippinerna. På sistnämnda ögrupp fingo de emellertid mycket
att göra äfven efter freden med Spanien, ty infödingarne visade alldeles ingen
benägenhet att utan vidare utbyta det spanska herraväldet mot amerikanernas.
Taga-lernas uppror under Aguinaldos ledning riktade sig nu emot de nya herrarne. Under
de vilda strider, som härigenom uppstodo, uppgick till och med hufvudstaden Manila
i lågor (i februari 1899), och endast med stora kraftansträngningar lyckades det för
amerikanerna att taga Aguinaldo till fånga (1901) och befästa sitt välde på ögruppen.
De vågade dock icke gifva landet en författning med politiska rättigheter för infö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
