Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Slutbetraktelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTBETRAKTELSE.
565
Grefve Zeppelins styrbara luftskepp
på dess stora profresa öfver Basel.
Originalfotografi i
Berliner Illustrierte Zeitung.
men själf. Där under senare tid en friare anda rörde sig bland katolikerna, blef
den bekämpad och nedtryckt från Rom; Pius X:s encyklika af 1907 emot
»modernisterna» betecknade ett fördömande af hvarje sträfvan att vinna en egen uppfattning.
Allt detta skulle hafva varit omöjligt, om den bildade klasserna inom den katolska
kyrkan bibehållit det inflytande de egde i det adertonde århundradet; endast emedan
hierarkien genom de troende massornas växande politiska makt befriats från hänsyn
till de bildade, kunde den upptaga striden mot den moderna staten och den moderna
kulturen.
Då staten icke ville på nytt böja sig under det med möda afkastade
kyrkliga öfverväldet, såg den sig öfverallt tvungen till försvarsåtgärder mot dessa anfall.
Men då den icke kunde ånyo göra slut på de troende massornas politiska inflytande
och med blotta tvångsåtgärder ingenting kunde uträtta, blef den endast där i stånd
att vinna verkliga framgångar, hvarest den genom skolväsendets omdaning på
ickekyrkliga grundvalar lyckades lösslita den uppväxande generationen från det kyrkliga
inflytandet. Medan striden lemnat den katolska kyrkans ställning orubbad, ja,
delvis ytterligare befäst den i Tyskland, Österrike, Belgien och Nederlanden, hade försöket
att på nyssnämnda väg komma till målet i Frankrike tills vidare haft framgång.
Men allt tydligare hade det blifvit äfven i de andra landen, att valplatsen för den
afgörande striden mellan klerikalismen och den moderna kulturen skulle blifva på
ungdomsuppfostringens område.
Att kyrkan i dessa strider vunnit så betydande framgångar, berodde framför allt
därpå, att det i parlamenten fanns klerikala partier, som för den moderna staten
blifvit farliga fiender i dess eget läger och vid hvarje konflikt med kyrkan föllo den
i ryggen. Redan före 1870 fanns det sådana partier i Frankrike och på
Pyreneiska halfön; i Tyskland blef centern samlingspunkten för de katolsk-ortodoxa
elementen; i Österrike och Belgien gåfvo de nya vallagarne stark tillväxt åt
klerikalismen; i Italien började först under de senaste åren dessa element taga del i det
politiska lifvet, men äfven här kunde de vinna stora framgångar, i synnerhet
om rösträtten blef ytterligare utsträckt. Påfven Leo XIII fattade först den storartade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
