Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Slutbetraktelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTBETRAKTELSE.
567
frihet samt att arbetarne i Österrike och flere mindre stater fingo större inflytande
genom ändrade valrättsbestämmelser. Äfven i England, där arbetarne förut behärskats
af den opolitiska fackföreningsrörelsen, som endast gick ut på att vinna ekonomiska
tordelar, bildades under de senaste åren ett socialistiskt arbetarparti, under ledning
af Keir Hardie; på andra håll såsom i Italien innehades makten af
borgerligt-radikala partier, som stodo socialisterna nära. På nationella och internationella
kongresser diskuterade socialisterna frågorna om partiets yttersta mål och taktiska
medel, och de syntes alltmer närma sig det af Marx uppställda idealet att förena
proletärerna i alla land under sitt baner. Emellertid motsvarade socialisternas
faktiska parlamentariska inflytande på intet sätt den mängd röster, hvaröfver de
förfogade. De stränga marxisterna ansågo det ju för bortkastad möda att parlamentariskt
arbeta med i den nuvarande staten, och socialisterna voro genom sitt program så vidt
skilda från alla andra partier, att de svårligen kunde ingå koalitioner, medan
de
ensamma ännu ej
på något
håll
uppnått majoritet. Störst
har deras
[-inflytande-]
{+inflytan-
de+} varit i
Frankrike,
där de
funnit sig i att
arbeta
gemensamt
med den
[-borgerligavänstern-]
{+borgerli-
gavänstern+}
Amerikanen Wilbur Wrights flygmaskin.
Originalfotografi i Berliner Illustrierte Zeitung.
och till och
med insatt
[-medlemmar-]
{+medlem-
mar+} i dess
ministärer;
minst har
det varit i
Tyskland,
där alla
andra partier
afvisat en
samverkan
med
socialdemokratien, emedan
denna vid
hvarje
tillfälle betonade sin antimonarkiska ståndpunkt. I Belgien hade de klerikale
visserligen slutit valallians med socialdemokratien men utan att inrymma åt den någon
medverkan i parlamentet, där de själfva utgjorde flertalet.
Äfven för de äldre partierna inbröt en ny tid med klerikalismens och socialismens
framträdande. För att icke blifva alldeles satta ur spelet måste äfven de i sina
program upptaga önskningar och kraf, som dittills legat dem fjärran men tillgodosågo
arbetarnes, handtverkarnes och böndernas intressen. Upprätthållandet af dessa
partiers gamla maktställning berodde däraf, att de företogo denna utvidgning af sitt
program nog tidigt, innan möjligheten att verka nedåt tillstängts för dem genom
färdigbildandet af de nya, ur massorna framgående partierna. Däri låg det
säregna i Englands inre tillstånd under 1800-talet, att i detta industriellt mest
utvecklade land, där arbetarkrafven tidigare än annorstädes gjorde sig hörda, de gamla
partierna också tidigast begynte sin inre omhvälfning och därigenom också lyckades
bibehålla ett stort inflytande på massorna. På fastlandet dröjde det längre, innan de
borgerliga partierna rätt uppfattade situationens kraf. De voro där mycket yngre, först
helt nyligen skapligt organiserade och ännu helt uppfyllda af doktrinär anda,
när’mas-sorna började komma i rörelse. På grund af fastlandsparlamentens mycket svagare
ställning gentemot regeringen hade de framför allt till ögonmärke att värna sina
rättigheter mot angrepp uppifrån och egnade mindre uppmärksamhet åt det, som
försiggick där nere bland folket. Så fingo de nu uppkommande partierna tid att
organisera sig själfständigt och att för massorna framställa sig som de enda sanna
målsmännen för deras intressen. Socialdemokratiens svaga ställning i England i
jämförelse med förhållandet i fastlandsstaterna kan i mycket förklaras ur denna de
äldre partiernas olika hållning.
I de flesta fall var det de konservative, som först insågo nödvändigheten att
utvidga sitt program åt den sociala sidan. Liberalerna följde dem i början motvilligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
