Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
VI. De skandinaviska länderna och Finland under det senaste århundradet. (A. Rydfors)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Franz Christophe fec.
Vore det något eftersträfvansvärdt för ett folk att framlefva sina dagar utan friktion
med yttervärlden, så borde det väl kunna sägas, att nordvästra Europa under de
senast gångna hundra åren varit världsdelens lyckligaste hörn. Endast på två sidor
hafva de skandinaviska länderna landfast sammanhang med den öfriga världen, och
endast på dessa två håll har det någon gång gnisslat - så mycket kan det betyda
för en stat att hafva eller icke hafva »naturliga» gränser. Men oafsedt Danmarks
konflikter med Tyskland och i viss mån Finlands med Ryssland är det sedan 1815
i allmänhet fåfängt att leta efter de nordiska folkens namn i den stora
europeiska historien - detta icke minst därför, att denna folkvärld liksom fordom
den tyska trots en del matta ansatser i motsatt riktning alltjämt och till och med i ännu
högre grad än förr bär den inre söndringens stämpel. Den skandinaviska världen
förblef äfven i nationalitetssträfvandenas tidehvarf ett konglomerat af småfolk utan
någon positiv betydelse för den europeiska politikens gång, och vill man öfvertyga
sig om att dessa folk äfven under de senaste hundra åren haft en historia, är man
väsentligen hänvisad till deras eget inre lif.
Så hade det visserligen ej varit under åren närmast före 1815, då de nordiska
länderna trots sitt afskilda läge starkt påverkats af den allmänna världspolitiken.
Men deras deltagande i Napoleonskrigen kom också att stå dem dyrt ej blott i
politiskt utan äfven i ekonomiskt hänseende, och när den stora fredsperioden började,
rådde bland dem en depression, som endast kunde afhjälpas genom folkkraftens
spänning i fredligt arbete. Här som öfverallt och alltid, när arealen krympt ihop,
gällde det att ersätta det förlorade genom att öfvergå från extensivt till intensivt
bruk af det, som var kvar, och härvid hade man både för det materiella och det
andliga arbetet goda häfstänger i de patriotiska föreningar, som kort före krigstidens
slut uppstått i både Norge, Danmark och Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0608.html
