- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
605

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europeisk expansion i det förflutna och det närvarande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EUROPEISK EXPANSION I DET FÖRFLUTNA OCH DET NÄRVARANDE. 605

och spansk mark och direkt eller indirekt åtminstone delvis i de båda Pyreneiska
staternas kolonisationsföretag. Ty de var det egna i sakernas gång, att expansionen
af denna tidiga kapitalbildning ej i främsta rummet skedde genom de land, där den
hade sitt ursprung, utan genom de atlantiska kustlanden, som voro närmaste grannar
till den efterforskade och den upptäckta Nya världen. Till följd af samfärdsmedlens
ofullkomligheter på en tid, då man ännu saknade telegraf och nästan fullständigt
äfven post, var det alltjämt omöjligt att leda den atlantiska expansionen från
Centraleuropa. Och så blefvo portugiserna med sin ännu fullkomligt medeltidsmässiga
kultur och sin naturalhushållning och de i dessa hänseenden skäligen likställda
span-jorerna hjältefolken i den första europeiska expansionen utanför Europa.

Det är en gifven sak, att en roll, som sålunda saknade naturliga förutsättningar,
ej heller kunde annat än slå illa ut! Portugal förbrukade på äkta medeltidsmanér
sina koloniala inkomster genom konungarnes praktlystnad, på lyxbyggnader och ett
glänsande hoflif. I Spanien gick det ungefär på samma sätt, så vidt icke de
ofantliga rikedomar det drog från Amerika försvunno i det bottenlösa svalget af en
olycklig utrikespolitik, som gick ut på påfvens och den spanske konungens hegemoni öfver
Europa. Och i äkta medeltidsstil läto dessa båda riken, hvilkas finansväsen var
högst oordnadt och hvilkas räkenskaper befunno sig i antediluvianskt skick, icke
nöja sig med de från kolonierna härflytande tillgångarne utan lånade till och med
för konsumtionsändamål och måste därför sedan andra hälften af det sextonde
århundradet upplefva bankrutt på bankrutt. Men under tiden hade kapitalismens
begynnelsetid äfven gått till ända i Mellaneuropa. Matad som den varit af den vinst, som
härflöt från den indisk-mellaneuropeiska handeln, föll den ihop, torkade liksom in,
så snart tillflödet af denna handel upphörde. Men detta blef just en följd af de
atlantiska upptäckterna och framför allt af upptäckandet af sjövägen till Ostindien
och det därmed sammanhängande afbrytandet af samfärdseln mellan Indien och
Medelhafvet. Och så kom det sig, att icke heller den nästföljande tidens stora
europeiska kolonisationer, den nederländska och ända till det adertonde århundradet den
franska och engelska, uppburits af kapitalistiska näringsförhållanden.

Annorlunda gestaltar sig saken, när det blir fråga om Frankrikes och Englands
kolonialpolitik sedan slutet af det sjuttonde men i synnerhet sedan slutet af det
adertonde århundradet. I dessa stater, hvilka icke utvecklade sig i så ensidigt
kommersiell riktning som Nederlanden, begynte nu ett samtidigt uppsving af industri och
handel under inverkningarne af en konsekvent merkantilism, förnämligast i
Frankrike, och under inströmmande i England af handelsförtjenst icke minst på kolonierna,
Och i detta framåtskridande inträdde småningom en förmälning af båda näringsgrenarne
och uppstod en ny företagarehushållning med vida bättre förutsättningar, än
den italienska eller tyska vid utgången af medeltiden egt. Men i England kom denna
hushållning, som förutsätter fri ekonomisk täflan, under skydd och garanti af fria
institutioner att mycket fortare än i Frankrike utveckla sig till en tidig hög
blomstring. Redan under andra hälften af det adertonde århundradet framstod den som
fullt utvecklad, och i Adam Smiths Wealth of nations fann den sin första
systematiska framställning som förutsättning för en praktisk politik. Omkring 1830-
1840 stod den engelska företagarehushållningen på en höjd, som, så vidt jämförelser
kunna göras, i Frankrike först uppnåddes efter århundradets midt. Centraleuropa,
som, sedan den internationella handelsströmmen tagit andra vägar, lidit skada i dubbel
måtto genom uppkomsten af Englands och Frankrikes företagarehushållning, hvars
expansion först vände sig just mot Tyskland och andra fastlandsgrannar med en
tilltagande öfversvämning af manufakturer, kunde först långsamt resa sig, under
loppet af det nittonde århundradet, då de moderna samfärdsmedlens utveckling
delvis återgaf det de förmåner, det förlorat vid nya tidens början, öppnade Oceanen för
detsamma och tillika bidrog till en politisk omgestaltning i stora nationellt enhetliga
grupper och stater. Hufvudvinsten af denna utveckling drog närmast Tyskland, som
jämte förmånen af ett rikt utveckladt kommunikationsväsen i det inre hade ett
läge vid Atlantiska oceanen, som tack vare den moderna sjöfartens snabbhet ej
vidare kunde anses ogynnsamt. Så kom det sig, att det tyska näringslifvet, som
först omkring år 1720 påtagligt hemtat sig efter den gamla storhetens nedgång i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free