- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
608

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europeisk expansion i det förflutna och det närvarande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

608 K. LAMPRECHT, EUROPEISK EXPANSION.

som sammanfattar ett äldre själslifs sedliga kraf, i det att den till en början drifver
tiden att - snart sagdt utan förbehåll - hängifva sig åt den nya kulturens praktiska
fordringar. Det är under en sådan tid, som t. ex. inom den ekonomiska världen
egoismer uppträda, hvilka ej af någon strafflag känna sig hindrade att fullt utnyttja sin
ställning, d. v. s. att draga konsekvenserna af sina sträfvanden, lika mycket om de
betecknas som moraliska eller omoraliska. Det är en tid jämväl af småningom
mycket långt gående förvirring i de sedliga, ja, i de rättsliga normerna. Men under
allt detta lär sig samtiden inse den inre ändamålsenligheten i den nyskapade
ekonomiska kulturen; på samma gång den fogar sig därefter, utvecklar den ur de tills
vidare ännu spridda nya erfarenheterna ett nytt sedlighets- och ett nytt rättsideal och
stannar ej vid att för dessa nya normer skapa en kodex, vare sig den nu är skrifven
eller oskrifven, utan uppställer i denna jämväl kraf, som nu i sin ordning utöfver den
nya normen redan hänvisa till en ny tidsålder och ett släkte med annan själsläggning.

Och så uppspira ur det mot sin afslutning lutande aktuella själslifvets idealism
redan nya frön, som verka upplösande och därigenom förbereda inverkningarne af den
primitiva naturalismen i nästföljande psykiska allmäntillstånd. Därvid kan detta
nya tillstånd antingen i hög grad eller blott genom nyanser vara skildt från det
föregående. I förra fallet blir det då fråga om inledningen till en ny psykisk tidsålder,
i det senare endast om inledningen till en ny period af den rådande tidsåldern, om
utbyggandet och fullbordandet af redan förut i hufvudsak antydda utvecklingstendenser.

Den nya tidsålder i själslifvet, som väsentligen framgick ur inverkan af de genom
den moderna företagarehushållningen framkallade väckelserna, eller subjektivismens
tidsålder, begynte öfverallt, i England som i Frankrike och Tyskland, i sin första period
med svagt framträdande yttringar af denna oro i det moderna lifvet, som vi alla känna.
Man hade i dessa tider, i det adertonde århundradet, visserligen ännu icke »nerver»
men man hade »vapörer», man kände sig obehaglig. I själslifvet, som under den
föregående individualistiska tidsåldern framför allt hade fattats som en funktion af
förståndet, framträdde nu i stället gemytsidan; det är sentimentalitetens,
känslosamhetens tid. Och i det man tack vare ett nytt, mera djupgående gemytslif äfven såg
nya och mera djupgående sidor af natur och mänsklighet, af den fysisk-estetiska
liksom den psykologiska tillvaron öppna sig, kom man att börja med fram till en
ny naturalism i bildande konst och diktning. Därvid var den poetiska utvecklingen,
särskildt i Tyskland, mycket klar och utpräglad; i den tyska historien beteckna
känslosamhet och Sturm und Dräng fullkomligt afslutade kulturepoker af skarp
relief och med skarp gränskontur. Den bildande konsten däremot, som i Tyskland
ännu under andra hälften af det adertonde århundradet i brist på borgerligt
mecenat-skåp väsentligen låg i händerna på det katolska klerus och på furstar, som trälade
under utländsk imitation, upplefde detta utvecklingsskede renast i England och
delvis äfven i Frankrike; för England äro Gainsborough och Turner bestämmande och
typiska namn. Men i fantasiverksamhetens spår gick vetenskapen, som i högre
kulturers naturalistiska tider alltid träder i förgrunden, då den och i synnerhet
naturvetenskapen ju har till sin egentliga uppgift att intränga och såtillvida uppgå
i tingens natur, vare sig de nu äro af fysisk eller psykisk art, under det att teknik
och filosofi såsom ett praktiskt och teoretiskt behärskande af gifna vetenskaper i sin
fulla blomning först pläga tillhöra de idealistiska perioderna. I England var det
verkningarne af Newtons stora upptäckter, som gjorde epok, i Frankrike Buffons
period och de materialistiska lärorna, hvilka blott utgjorde en naturforskarnes
filosofi och därför mestadels tillhörde naturalismen, i Tyskland, där denna sida af
utvecklingen har en mera andevetenskaplig accentuering, de första stora upptäckterna
och aningarne på det historisk-filosofiska området, män sådana som Herder, Möser,
Friedrich August Wolff och Barthold Georg Niebuhr. Därtill kom, såsom i det
enskilda särdeles karakteristiskt, framträdandet af sådana vetenskaper, som började starkt
arbeta i detalj: i de historiska naturvetenskaperna geologiens, zoologiens och
botanikens lyftning till begynnande stora undersökningar, inom geografien seden att göra
upptäcktsresor för vetenskapliga ändamål och inom kunskapen om människan
begynnelsen till rationell etnologi.

Skall det nu äfven skildras, huru begynnelser till nya åskådningar och kraf fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free